Opinionsstyrning är grunden i demokratin

"Om sakernas tillstånd verkligen kunde förändras genom en så enkel handling som att rösta, då skulle denna handling genast förbjudas." Chomsky, förhoppningsvis någorlunda korrekt citerad ur mitt minne.

Tänk på't... Om Chomskys eget folk, det amerikanska, verkligen hade kunnat förändra sina liv genom att rösta, hur många miljoner hade då suttit fängslade i åratal för ett så trivialt brott som att inneha något gram marijuana? Hur många människor hade glatt sett på medan vatten och andra naturresurser av fundamentalt värde för den mänskliga organismen hade slunkit ur statlig ägo? Hur många människor hade verkligen strävat efter, vad som idag kommit att bli, ett av västvärldens sämsta sjukvårdssystem?

Vi behöver inte ens ta trippen över pölen för att hitta exempel på odemokratier; det räcker till på exempelfronten här hemma i Sverige också. Om svenskarna verkligen hade haft makten så länge som det påstås att vi haft den (jag räknar från 20-talet då kvinnor också, eller i alla fall till synes, blev människor), skulle vi då inte haft ett jämlikt samhälle idag? Skulle inte resurserna varit bättre fördelade - åtminstone inom landet - än de är idag? Hur många ville ha FRA-lagen? Upp med handen!
Lägg gärna märke till att jag här inte ens tar upp några direkta solidaritetsfrågor eftersom jag då eventuellt skulle tvingas in i en debatt om människans inneboende förmodade egoism kontra altruism. Lägg gärna märke till att jag bara tar upp exempel som direkt går att koppla till egennyttan: Den stora massan skulle väl vid det här laget ha sett till att gynna sig själv bättre - om de verkligen kunnat förändra något genom att rösta.

Naturligtvis kan vi påverka ett och annat genom vår lilla lapp i lådan, men man har på högre orter för länge sedan insett nyttan med att polarisera, snuttifiera och dra ner den offentliga debatten från de högre intellektuella höjderna och placera den på en arena där just makterna själva är de som bestämmer manegens bredd och underlag.
Det "stora odjuret", som Alexander Hamliton (USA:s första finansminister och den man vars ansikte pryder 10-dollarsedlarna) kallade Folket, måste hållas på plats. Om vi får rösta och tro att vi verkligen förändrar något så blir vi medgörligare. Kruxet blir bara att få oss att rösta som makten vill; att få oss att återkommande sluta upp bakom en eller annan kandidat ur den styrande klassen (eller dennes representant, personlige vän eller kollega) i val. Hur blå, röd eller naiv man än är så kan man väl inte blunda så hårt att man undgår att förstå att behovet av att kunna styra massans vilja måste finnas där i toppen av pyramiden - en byggnad i vars topp f.ö. inga politiker sitter utan främst individer med stort privat ägande.

För att åter citera Chomsky (denna gång helt korrekt ur en bok): "Insikten att opinionsstyrning är grunden för alla regeringar, från de mest despotiska till de friaste, sträcker sig åtminstone tillbaka till David Hume, men en reservation bör göras. Styrningen är långt viktigare i friare samhällen där lydnad inte kan upprätthållas med hjälp av piskan."
Mycket - tycker jag -tyder på att man från toppen av pyramiden varit medveten om detta behov ännu längre tillbaka i tiden, man hade bara andra sätt att hantera problemet på. I antikens Grekland löste man problemet genom att helt enkelt bara låta de redan nöjda rösta. Alltså fria män med tillgångar. De senaste 30 åren har vi själva mer och mer kommit att arbeta enligt romarnas bröd och skådespel-princip.

Det verkliga problemet för alla dem som styr och ställer, som vill sälja på oss en massa skit vi inte behöver, för de skadade stackarna i toppen (ja jag menar skadade på ett uppriktigt sätt) är att vi nog alla egentligen är nöjda med ganska lite - så länge vi inte utsätts för korruption; att vi alla nog är rätt hyfsade individer så länge vi blir älskade som barn och vuxna; att vi alla långt där inne vet att vi aldrig blev förvisade ur paradiset; att Jorden är vårt hem som vi alla är biologiskt betingade att älska och tro på.

- Tror jag.

Mvh:
Johannes

BLI AV MED ADRESSERAD REKLAM!!!

Ja, det är sant. Du kan slippa ALL reklam hem i brevlådan.

En privatpersons adress får i runda slänga ta emot över 60 kg reklam om året. Det är många träd det: En del fällda ur svenska gammel- och urskogar, andra utomlands i andra känsliga habitat. Att sätta upp en NEJ TACK - INGEN REKLAM-dekal på postlådan är alltså en väldigt enkel åtgärd, som samtidigt gör stor nytta. Nästa steg är att bli av med den adresserade reklamen. Även detta är enkelt som att ta sig en snus.

Ring Nix Adressat på: 020 - 55 70 00. Du blir emottagen av en svarare som ber om att få ditt personnummer. Nu skickar Nix en blankett hem till dig som du i din tur fyller i och skickar tillbaka. Klart!

Tänk va jädrans lätt det är att göra något bra!

Mvh:
Johannes

SKRIV PÅ UPPROPET MOT UTBYGGD KÄRNKRAFT

Följ den här länken och skriv på du också! http://upprop.nu/1824

Mvh:
Johannes

Ett Träd som faller är en liten del av Ragnarök.

Du kan alltid göra din röst hörd. Du bör alltid göra din röst hörd! När barn dör eller när Skogar faller, då är du skyldig dig själv att bli hörd. Visst kan man tycka och urskulda sig med att demokratin inte har ork att lyssna längre; att den reducerats till att bli de diktatoriska marknadskrafternas bländverk – en vacker, tankeavledande fasad. Men ha då samtidigt i åtanke att individens röst är en av få krafter som i historien, gång på gång, verkligen lyckats förändra på allvar. Gör din röst hörd även om dina argument inte är de vetenskapliga, även om dina meningar blir korta och rumphuggna eller för långa och tradiga; även om du är långt ifrån en kampskriftsförfattare.

En av våra äldsta bilder för att symbolisera undergången är den av en yxa som står vid foten av ett träd. En av våra äldsta heliga symboler är Trädet. När Karl den store ville krossa de hedniska folkstammar som fortfarande fanns kvar i till exempel delar av Tyskland så använde han just huggandet av de heliga lundarna och träden som ett effektivt terrorredskap mot de icke kristnas kultur. Idag är det inga vårdträd eller lundar som faller; det är Skogar! Det är hela länders ekosystem som krossas. Om vi ska ge våra förföräldrars mytologiska tankearv till oss någon som helst tilltro så är det undergången som är nära.
Det har sagts att Skogen här i Norden är vår själs spegelbild. Ljus och dunkel, djup och ogenomtränglig. Men hur förhåller det sig då med vår själ idag? Sjumilaskogen håller snabbt på att reduceras till en granåker med 700 meter mellan de leriga avverkningsvägarna. Allt är likformigt, rakt, ordnat, dött… dött… dött…

Gör din röst hörd. Skogen är just en av de där frågorna där folk av någon anledning resignerat. Konstigt nog då alla – ja i alla fall de jag talat med – som bott intill en Skog när den kalhuggits har reagerat. ”Det här kan inte vara rätt.” Ja, till och med flera skogsägare vilka själva beordrat avverkning har verkat gräma sig. Det spelar ingen roll hur många samhällsnytto- jobbtillfälles- eller tillväxtargument man matats med. Man känner instinktivt att det är fel! Men även om vi alla någonstans inom oss känner och vet vad som är rätt så agerar vi ändå inte särdeles mycket i denna synnerligen viktiga fråga. En förklaring kan givetvis vara att vi låter förnuftsdelen inom oss övertygas av skogsindustrins statistikstinna argument. Men på det hela taget beror nog tystnaden mest på att vi tror at vi är ensamma. Det är ju inte en fråga som syns på TV eller hörs i Ring P1. Grannen biter också ihop och tiger, invaggad i samma inbillade ensamhet som Du. Inte heller vet vi vart vi ska vända oss med en sån här vädjan. Vem bryr sig om Skogen – den har vi ju så gott om, eller…?

Men även om du inte har en enda vettig kanal eller person att vända dig till med din bitterhet, sorg, ilska eller med dina förhoppningar så kommer dessa att vända sig till dig om du framhärdar och gör din röst hörd.

Mvh:
Johannes

http://skyddaskogen.se/joomla/index.php

Modernt vackert självhushåll

Det här måste ni ju bara se.
En vän till mig har blivit porträtterad i en fotoutställning.

http://www.framtidslandet.nu/Jana_Christina_Eriksson/Lilly_Cecilia

Strandskyddet

Brev till Andreas Carlgren - Miljöministern
------------------------------------------------------------------------------------------------
Bäste herr Miljöministern.

"Reformeringen av strandskyddet är efterlängtad."Av vem frågar man sig? I en tid när hela samhällets sammanlagda styrka borde inriktas på att bevara mer gammelskogar och orörda stränder, på att mildra växthuseffektens verkningar och ja... kort sagt på att åtminstone börja ta itu med den pyramid av miljöproblem som vi sitter på; i denna tid väljer en gammal miljökämpe som Du att prioritera lyxkonsumtion.

"[...]människor behöver kunna förverkliga drömmar om ett strandnära boende." Behöver de? Varför i herrans namn då? För det första är det väl i första hand inte fråga om egentligt boende utan om sommarstugor(vilka både under byggnadsfasen och de senare resorna från och till påverkar co2-halten); för det andra... vad då behöver? Vad är det för en mänsklig rättighet som jag aldrig tidigare hört talas om. Är det ungefär som tv's vulgära: "Alla har rätt till ett häftigt kök"?

Vilka är det egentligen som vill att våra stränder bebyggs? Det är verkligen inte många av oss som bor på landsbygden som vill det. Om det byggdes ett nytt hus i modern stil här nere vid Oppsjön, som är mitt närmaste vatten, skulle estetiken för alltid vara förlorad.
Det talas hela tiden om landsbygdsutveckling men allt som görs går på tvärs emot vad de flesta landsortsbor verkar vilja: Bidrag till större jordbruk istället för till de mindre; bredare, förfulande vägar (som byggs mest för den ständigt ökande strömmen av långtradare från och till våra sista riktiga Skogar), "skydds"jakt på varg får beslutas om av jägarna i länsstyrelsen; skogsskyddet byggs om till en än större parodi än det tidigare var, strandskyddet hävs... Det är som om regeringen aktivt arbetar för att späda på vi-och-dem-mentaliteten som redan existerar mellan stad och land. Jag är själv ingen förespråkare för direktörshat, politikerförakt, 08-avsky eller liknande men jag kan ha förståelse för de människor som bor här ute som inte hittar något annat sätt att förklara situationen på; för vad är egentligen förklaringen? Strandskydd, det hörs liksom på namnet att det borde vara en fråga om miljöhänsyn och det är ju just detta en ändring av det tidigare skyddet borde handla om: att stärka skyddet. Men det man nu gör är att stärka på ett håll och försämra på ett annat...? Motiv...? Ja...?Det är svårt att hitta något annat motiv än snöd och kortsiktig vinning - och möjligtvis att göra sig populär hos den lilla grupp som faktiskt har råd att bygga ett nytt strandnära hus.

Det här brevet har handlat mest om landsbygden och folket som bor här; jag valde att fokusera på detta då jag misstänker att den sidan av frågan problematiseras mindre, men egentligen är detta ytterst för mig en miljöfråga och alltså med andra ord en intefråga i stil med vargfrågan: Om det står mellan en ras fortsatta existens eller några jägares s.k. "rekreation" så är det en intefråga. Står det mellan det strandnära ekosystemet med häckningsplatser, speciella arter o.s.v. och sommarstugor så är det en intefråga.
Mvh:

Johannes Söderqvist
----------------------------------------------------------
Detta var mitt brev till miljöministern i denna frågan. Skriv själva!

Citaten i texten var hämtade på miljödepartementets hemsida.