Hedendom, Folktro och Jorden.

"Gillsteneskogen - miljöblogg ur hednisk synvinkel." Ja, det är ju så jag marknadsfört mig själv ibland, så kanske är det inte så konstigt att jag ofta fått mer frågor om hedendomen än om miljö. Nåväl, jag tänkte nu ta och ägna ett inlägg här om hedendom så att alla kan se var jag står - om det är av intresse.

För det första: Det har aldrig i Skandinavien funnits och kommer aldrig att finnas någon gemensam hednisk tro. Jag talar alltså här i egen sak och inte för någon annan än mig. Själva ordet "hedendom" är ganska konstigt; det är ju från början ett utomståendes folks benämning på andra stammar - i vårt fall de kristnas benämning på de gamla skandinaverna. Ordet betyder ungefär "de som bor på heden" eller "de som hör till landet", alltså ungefär det samma som romarnas gamla ord för lantis: "Paganus".

Personligen kör jag med "Folktro" då det bättre beskriver känslan jag har i mitt utövande: ett tänjbart begrepp, lika flexibelt som Tron själv. Även detta ord har dock sina nackdelar vilka främst består i att det är så luddigt. Precis som dansband teoretiskt skulle kunna sägas vara modern folkmusik, så kan New Age rent tekniskt sägas vara Folktro. Det är i och för sig inget större problem för mig då jag själv vet vad jag tror och inte försöker omvända andra, men när man ska förklara vad det är man tror så blir det lätt en väldig massa tråkigt särskiljande och kategoriserande som egentligen inte är så intressant. Dessutom blir detta lätt en fälla: Man kategoriserar fast sig genom att utmärka allt man INTE är. Folktrons styrka har tvärs emot detta förhållningssätt alltid varit att snappa influenser från allt som kommit i dess väg. Människans problem har alltid handlat om Girighet, Högmod och liknande dilemman; därför har nya myter som beskriver dessa frågeställningar oftast varit välkomna.
Därför, får jag lov att säga, att jag personligen förhåller mig tämligen eklektiskt till ALLA de olika strömingar av hedendom vi ser idag. Ja, egentligen är jag nog ganska nyfiken på all "andlig upplevelse" men det är lite svårare med de judeo-kristna strömningarna då de ju är stängda för alla som inte köper hela paketet.

Det allra viktigaste för mig i min Tro är kontakten med Jorden! Jord är min Mor och min Far. Det är till denna förälder som min Tro för det mesta riktas och - viktigast av allt - det är från denna förälder som Tron kommer.
Tar du bort bibeln ur kristendomen så finns det inget kvar. Boken är här trons centrum och de kristnas urkund. Ska man ta bort tron för en hedning får man ta bort själva Jorden. Vi kommer här tillbaka till ordet Hedning och dess betydelse. Om man vågar sig på att vara lite oakademisk skulle man kunna utöka "de som hör till heden/landet" med "de som bor på landet och som tror på- och står i förbund med landets Makter". Alltså kan man inte inhämta denna Tro från någon bok. Folktron är urkundsfri! Gå ut i Skogen eller ner till Sjön så kommer Du, i sinom tid, få dina svar.
Lyssna till vad det heliga Trädet har att säga dig istället för att läsa böcker om hur man gör träd heliga. Det är vad Du gör som spelar roll - inte vad Du kan.

Folktro för mig är inte det samma som vikingareligion. Själva ordet Asatro är påhittat av halv- och helkristna nationalromantiker (precis som ordet viking). Det är en efterkonstruktion som är av större arkeologiskt intresse än religiöst. Det var genom ständig och uppmärksam dialog med Jorden som våra förfäder fick sin Tro från första början. Deras storverk var att de var så fenomenala lyssnare. Så istället för att läsa böcker om deras gamla sagor och leta oss fördärvade efter deras gamla gudanamn borde vi ta efter deras goda exempel och lyssna.
Nåväl, min avsikt är inte att stöta mig med alla de som kallar sig Asatroende; det kanske går att tro så, även om inte jag gör det. Vi har trots allt ett gemensamt jag och den Asatroende och det är behovet av ett samband med Jorden. Kanske är det, det viktigaste? Kanske är det att detta samband finns som utmärker en hedning - inte hur det manifesteras i seder och bruk?

Till viss del kommer min Tro också från muntlig tradition. Jag har haft turen att under mitt liv träffa många fortbringare av Folktro. En del i min släkt, andra i min omgivning. De har alla varit viktiga på olika sätt. Några har lärt mig om Skrömta, Vittra och Alferna, andra lärde mig sagorna, men bara en lärde mig ett sätt att nalkas Jorden på ett annorlunda sätt. Av henne lärde jag mig tekniker om hur man bör handskas (eller ibland: inte handskas) med Makterna.

Hoppas detta inlägg kan reda ut ev.frågetecken.


Mvh:
Johannes von SerFramMotMajfirandet Söderqvist

LAGOM

Hela miljödebatten riskerar nu att, under växthuseffektens tunga ok, bli en dum debatt. Man tenderar att bara se till koldioxidfrågan och inget annat. Men problemet heter egentligen inte co2, utan ”livsstil”.
Politiker, som Nina Larsson (fp) härom veckan, brukar lugna folk med argument som att: ”Om vi bara hittar en energikälla som kan ersätta oljan så är vi alla på banan igen.” Vilket egentligen betyder att om vi bara väljer att göra några rediga storsatsningar på kärnkraft nu så kan vi fortsätta med konsumismen och tillväxthysterin ett bra tag till.
Nu är det ju inte riktigt så enkelt. För det första så står kärnkraften för en ganska stor del av co2 utsläppen – det är bara det att dessa utsläpp inte sker i Sverige utan främst Kentucky i USA där vårt svenska Uran anrikas. Anrikningsanläggningen drivs av två kolkraftverk om 1000 Mw var. Tillsammans med brytning och transporter står denna anrikning för ca: 7% av våra svenska co2 utsläpp (fyra miljoner ton co2). Så kan man trolla med koldioxidstatistik.

Men nu var det inte kärnkraften jag främst hade tänkt avreagera mig på idag (den debatten är dessutom så låst att det knappt är någon idé längre) utan synsättet att om vi bara gör si eller så, så kan vi fortsätta med samma hysteriska livsstil som vi har idag. Jag och många med mig menar att det egentligen är själva tillväxtsystemet som är problemets kärna och inte energifrågan.
I princip all tillväxt vi ser idag borde egentligen betraktas som ett lån vilket vi mycket snart kommer vara tvungna att börja betala av - ett lån med förödande räntor. Detta har kommit att kallas för negativ tillväxt. Sopberget, ökenvandringen, skogsskövlingen, havsdöden, utrotning av hela arter och biotoper är bara några exempel på konsekvenser av vår livsstil som långt ifrån enbart beror på växthuseffekten. Kort sagt: vi överutnyttjar vår omgivning!
Bland de tydligaste exemplen på vår oekonomiska livsstil är maten. Visste ni att det här i väst går åt ungefär 111 energienheter för att producera 1. Alltså: När du ska till att äta och tittar ner på din tallrik så vet att det har gått åt många, många gånger mer energi för att producera, förpacka och transportera din måltid än vad du får i dig när du äter den. Hållbart?

Den stora frågan är väl egentligen VARFÖR vi ska tvinga t.ex. en svensk grönsaksodlare att konkurrera med en holländsk? Om det på den svenska marknaden främst fanns svenskproducerad och småskaligt framställd mat skulle vi inte ens ha debatten om transporter, de utsläppen skulle inte existera. Tänk så många arbetstillfällen det småskaliga och energieffektiva samhället skulle generera, tänk så många s.k.välfärdssjukdomar vi skulle slippa.
Nå, jag gör mig inga illusioner om småbrukarsamhället. Min morfar var född 1905 som statare så jag har verkligen fått svar på frågan om det var bättre förr eller inte. Men det var folkskola, hydralik, tvättmaskiner och Desivon som lyfte Sverige ur lorten, inte i-poddar, märkesjeans, hamburgare och sexualiseringen av våra barn. Det var inte bättre förr, men det är minst lika illa idag.
Ordet ”lagom” lär tydligen bara existera i vårt svenska språk. Låt oss bli ett föregångsland på detta område.

Mvh:
Johannes von Tyvärrkonsument Söderqvist

Tro, vetande och västerländska tankebanor

Animister, panteister och andra grupper av troende folk är, just det; troende. Min tes är att kristna, till skillnad från dessa, anser sig själva vara vetande då de stödjer sig på "historiska fakta". Jesus gick på jorden, han helade och gjorde underverk och uppfyllde en massa profetior som fanns nedtecknade. Uppfyllandet av dessa gör honom enligt judisk - dåtida - tro till Messias. Alla judar ställde inte upp på detta, men några gjorde det och de fick en enorm inverkan på kulturen och historien. Utan det faktiska uppfyllandet av profetiorna (korsfästelsen mellan två banditer, återuppståndelsen etc.) är kristendomen ingenting. Jesus kan ju fortfarande vara en fantastisk myt - som han är för mig - men kristendomen är absolut beroende av dessa händelser - som sägs vara historiska.De flesta äldre trosföreställningar såg inget hinder i att det kom en ny Gud då och då. Nordborna t.ex. tog ju till sig den nye vite guden Jesus antagligen som ett komplement. Detta förhållningssätt är däremot inget för kristendomen. Det finns bara en gud, ett sätt att vara, ett sätt att tro, ett sätt att se på saken, ett enda svar. Likheten med vårt moderna vetenskapssamhälle är slående. En diskussion i väst är en tävling som syftar till att en av de tävlande ska få rätt. Hur skulle världen ha sett ut om vetenskapen uppstått i Indien istället, där det är allmänt känt att två olika tankeriktningar kan ha rätt samtidigt? Europa har också varit där en gång. Nordborna nämnde jag tidigare men även romarna var panteister som tog till sig nya gudomar efter behag utan klagomål från någon högre statlig instans, tvärtom uppmuntrades införandet av nya gudar av staten. Romarna har som bekant haft en enorm påverkan på senare västerländsk kultur, men varför då inte på detta planSvaret är att det var romarna själva som ändrade på den saken. Kejsare Konstantin hade av styrespolitiska skäl länge försökt införa monoteism i imperiet, soldyrkan - vilket blev ett fiasko. Men så tog han en närmare titt på den där kristendomen, vilken vid den här tiden var en snabbt växande sekt i Rom. Jo, vid närmare eftertanke skulle den nog vara lättare att införa och passa hans behov av totalitarism bättre, än solgudstron. Sagt och gjort, kristendomen fick det bli. Alltså är kristendomen, så som vi känner den, inget annat än ett politiskt styrmedel. det finns bara en gud, en bok, en kyrka, en kejsare som kan ha rätt. Ur denna mylla grodde alla våra olika sentida riktningar, ex. humanismen och såsmåningom vetenskapens ättefäder.Men egentligen är det sak samma om kristendomen haft en direkt inverkan på vetenskapen eller inte , den indirekta har varit minst lika kraftfull. Det är människor som är vetenskapare och alla människor tillför någonting av sig själv till sitt livsverk - det är ofrånkomligt. Hur annorlunda hade inte vetenskapen tett sig om en majoritet av världens vetenskapsmän inte varit jut män utan kvinnor. Skulle inte resultaten i forskningen sett annorlunda ut?Men män och kvinnor i väst är ändå uppvuxna i samma kulturkrets och skillnaderna dem emellan är därför ganska små. Verkligheten gungar till vid tanken om grundvalarna i vår kultur varit helt annorlunda utformade. Bara lek med tanekn att vi i Sverige ännu idag skulle vara polyteister. Att bönderna skulle dyrka Frö, de opålitliga aristokraterna skulle dyrka Oden o.s.v. Gudarna sinsemellan kan ha väldigt olika uppfattningar om tingens ordning men vilken människa kan avgöra vilken av dem som har rätt?I detta sätt att tänka och leva finns en helt annan verklighetsuppfattning förborgad. Ställningstaganden och därmed också handlingar utförs först efter moget övervägande - som en inbyggd försiktighetsprincip skulle man kunna säga. Rätt eller fel? Jag är hur som helst övertygad om att världen både skulle uppfattas och se helt annorlunda ut idag om vi inte haft kristendomen.


Johannes von Hobbyhistoriker Söderqvist

GRÖNA LÖGNER

Arvika har fått en klimatstrategi. Inte för att jag studerat den så värst ingående men inte verkar den speciellt innovativ. Men visst, det är bra att man åtminstone börjat tänka i de här banorna. En strategi blir dock inte mer strategisk bara för att man sätter ordet ”klimat” framför. Men snubbarna på kommunhuset försöker väl bara vara moderna, samhället vimlar ju av såna här felaktiga uttryck nu för tiden. ”Grön tillväxt” är ett exempel, ”eko-turism” och ”miljöbil” andra. Förlåt, men vad ska det här betyda? Bilar är inte och kommer aldrig att vara miljövänliga; punkt! Grön tillväxt…? Det är som att säga snällelak eller idiotsmart.
Nej, jag har fått nog av lättillgängliga klimatpaket med glättat inslagspapper. Varför fortsätter vi att låtsas när vi egentligen vet allihop att det inte kommer räcka – inte på långa vägar?

Som start på en mer strategisk klimatstrategi för Arvika kommun skulle jag vilja föreslå att man återupptar arbetet på Tväruds skola igen, så att barnen får växa upp och utvecklas i sin närmiljö. Dessutom slipper man de utsläpp som blir när barnen måste transporteras till en skola längre bort. Vill man sen vara riktigt klyftig så kan man ju köpa lunchmaten direkt av de lokala bönderna – om det finns några kvar. Att på det här sättet gå på tvärs mot centralisering och tätortifiering skulle vara en viktig symbolhandling som visade på att man inte ställer upp på den klimatförödande tillväxthysterin, att man har ett miljötänkande som utgår ifrån landsbygd. Dessutom skulle det vara en klimatklyftig handling som gav omedelbar effekt i form av minskade utsläpp.

Mitt uppsåt är inte att racka ner på de personer som ligger bakom Arvikas klimatstrategi. De har säkert gjort så gott de kunnat i den tåtrippande och kompromissande värld som är politikens. Personligen åtnjuter jag den friheten att inte vara politisk och därför kunna säga vad jag vill. Problemet är bara att det var länge sen vi hade tid med kompromisser.

Varför självhushåll?

I den här bloggen är det ett evigt tjatande från min sida om självhushåll. Men är det tjat för tjatets egen skull, för att det här med hemodlade morötter är min personliga pryl eller…? Svar ja! Delvis är det naturligtvis så, men tjatet hänger på krokiga vägar även samman med en av fysikens grundlagar. Idag hade jag tänkt försöka guida mig själv fram på detta snåriga vägnät för att skapa reda i frågan.

Den fysikens grundlag som jag nämnde är den om att man aldrig kan få ut mer energi i ena änden av en process än vad man stoppar in i den andra. Detta är bland annat förklaringen till att det går åt mer energi för att tillverka en liter etanol än vad man i slutändan får ut när man bränner upp etanolen i bilen och omsätter till rörelse. Eller för att använda ett exempel från våra äldre civilisationsbyggen: Enda sättet att få en vinst på en slav är att hålla denne lite lätt undernärd; han får ju inte käka upp hela vinsten man tvingat honom att producera. I vår moderna, västerländska civilisation – vilken just nu håller på att besegra de sista utposterna på vår Jord – har vi oljan som vår slav. Alla tunga, svårhanterliga jobb sköts idag av motorer och hydralik. Men, men, den här artikeln ska i första hand inte handla om industri eller industriprodukter utan om mat och transporter av mat. Oljan har nämligen inte bara möjliggjort att man fått bort de krångliga statarna ur systemet utan även att vi idag kan transportera krubb och andra varor över hela jämra klotet. Den är den verkliga ingrediens som gör det möjligt för dig att ha ananas på din hembakade pizza utan att behöva byta in mot en halv ko.
- Men bensinpriserna som är så höga nu för tiden, tänker kanske Du. Inte kan det löna sig?
Jodå, tjugo liter diesel kan faktiskt fortfarande frakta ett ton ananas betydligt mycket snabbare och längre på en dag än en hästkärra. Förr var det, det höga slutpriset som gjorde resan värd besväret, idag är det den stora efterfrågan i samspel med den ständiga tillgången som gör de låga priserna lönsamma.
Kärn-, vatten- eller vindkraftverk, en rapsåker eller en sockerrörsodling; alla har stora initiala investerings- och driftskostnader. Oljan däremot… Borra ett hål i marken och den tränger upp alldeles av sig själv. När sen trycket i källan så småningom minskar pumpar man bara ner vatten för att öka trycket igen. Som energikälla är därför oljan unik då den kräver så liten energiinsats från vår sida. Dessutom är den, då den innehåller årmiljoner av lagrad solenergi, oerhört energieffektivt. På en liter bensin får du ut 98 energienheter (98 kcal) att jämföras med etanolens 40 kcal.
Till slut når varje oljefält dock den punkten där kostnaderna för att få upp oljan blir större än den slutliga vinsten och fältet överges. Det stadium när den sammanlagda, globala oljeproduktionen nått sin topp och alltså inte längre kan svara mot efterfrågan, har kommit att kallas för ”peak oil”. De flesta tillförlitliga experterna på området menar att vi antingen redan passerat denna punkt, alternativt att vi håller på att göra det just nu eller att den ligger kort in i framtiden. Kort sagt: Resurser som skulle kunna användas till att ge många av oss ett drägligt liv under väldigt lång tid framöver används nu till att ge några få en lyxkonsumtions-livsstil en kort stund.

Så, vad är då lyxkonsumtion? Ja, strängt taget allt vi inte behöver men ändå tar för givet. När jag skriver dessa rader sitter jag och dricker kaffe samtidigt. Krav-och fairtrademärkt, javisst, men lyx det är det. En kopp av denna dryck kostar ungefär 50 öre i inköp och framställning för en caféägare. Det säger sig självt att denna dryga deciliter skulle vara mycket dyrare om råvaran framställts av handarbetande sydamerikaner istället för maskiner och sedan transporterats tvärs över Atlanten med segelbåt.
Vad jag menar är väl egentligen inte att det är fel att dricka kaffe, men vi borde vara beredda att betala vad det verkligen kostar – eller komma på nåt sätt att själva odla kaffet i vårt kärva klimat. Den energikrävande men billiga nutida odlingen samt de billiga transporterna har även tvingat våra svenska odlare att konkurrera med odlare från hela Jorden, vilket också har slagit ut dem. Naturligtvis, hur skulle en svensk grönsaksodlare kunna konkurrera med en holländsk?

Men vad händer då när transporterna blir dyrare?
När peak oil väl har passerats kommer inte priserna att stiga några ören som idag. När efterfrågan blir större än utbudet kommer priserna att formligen springa i taket. I slutet av den fossila energiepoken kommer din ananas att vara dyrare om den transporterats med dieselfartyg än av en fullriggare. Vi kommer återigen gå mot mindre och fler enheter istället för större och färre. Det kommer helt enkelt inte vara lönsamt med vår moderna stordrift där man har ett enda bageri i hela mellansverige den dagen transporterna blir kostsamma. En bagare i varje by däremot blir billigare än stordriften även om han tar mer betalt för sitt arbete än maskinerna gör idag – dessutom slipper man ju åka bil för att handla bröd.
I dagsläget finns det inga bra ersättningar för oljan, varför vi i slutändan kommer tvingas – vare sig vi är frejdiga nöjesodlare som jag eller ej – att återigen bli mer självhushållande.

Johannes von FrejdigOdalman Söderqvist



PS: För varje kalori som ligger på en amerikansk tallrik har det gått åt 111 kcal i framställning. Europa ligger bara något under detta netto.
DS.