Varför självhushåll?

I den här bloggen är det ett evigt tjatande från min sida om självhushåll. Men är det tjat för tjatets egen skull, för att det här med hemodlade morötter är min personliga pryl eller…? Svar ja! Delvis är det naturligtvis så, men tjatet hänger på krokiga vägar även samman med en av fysikens grundlagar. Idag hade jag tänkt försöka guida mig själv fram på detta snåriga vägnät för att skapa reda i frågan.

Den fysikens grundlag som jag nämnde är den om att man aldrig kan få ut mer energi i ena änden av en process än vad man stoppar in i den andra. Detta är bland annat förklaringen till att det går åt mer energi för att tillverka en liter etanol än vad man i slutändan får ut när man bränner upp etanolen i bilen och omsätter till rörelse. Eller för att använda ett exempel från våra äldre civilisationsbyggen: Enda sättet att få en vinst på en slav är att hålla denne lite lätt undernärd; han får ju inte käka upp hela vinsten man tvingat honom att producera. I vår moderna, västerländska civilisation – vilken just nu håller på att besegra de sista utposterna på vår Jord – har vi oljan som vår slav. Alla tunga, svårhanterliga jobb sköts idag av motorer och hydralik. Men, men, den här artikeln ska i första hand inte handla om industri eller industriprodukter utan om mat och transporter av mat. Oljan har nämligen inte bara möjliggjort att man fått bort de krångliga statarna ur systemet utan även att vi idag kan transportera krubb och andra varor över hela jämra klotet. Den är den verkliga ingrediens som gör det möjligt för dig att ha ananas på din hembakade pizza utan att behöva byta in mot en halv ko.
- Men bensinpriserna som är så höga nu för tiden, tänker kanske Du. Inte kan det löna sig?
Jodå, tjugo liter diesel kan faktiskt fortfarande frakta ett ton ananas betydligt mycket snabbare och längre på en dag än en hästkärra. Förr var det, det höga slutpriset som gjorde resan värd besväret, idag är det den stora efterfrågan i samspel med den ständiga tillgången som gör de låga priserna lönsamma.
Kärn-, vatten- eller vindkraftverk, en rapsåker eller en sockerrörsodling; alla har stora initiala investerings- och driftskostnader. Oljan däremot… Borra ett hål i marken och den tränger upp alldeles av sig själv. När sen trycket i källan så småningom minskar pumpar man bara ner vatten för att öka trycket igen. Som energikälla är därför oljan unik då den kräver så liten energiinsats från vår sida. Dessutom är den, då den innehåller årmiljoner av lagrad solenergi, oerhört energieffektivt. På en liter bensin får du ut 98 energienheter (98 kcal) att jämföras med etanolens 40 kcal.
Till slut når varje oljefält dock den punkten där kostnaderna för att få upp oljan blir större än den slutliga vinsten och fältet överges. Det stadium när den sammanlagda, globala oljeproduktionen nått sin topp och alltså inte längre kan svara mot efterfrågan, har kommit att kallas för ”peak oil”. De flesta tillförlitliga experterna på området menar att vi antingen redan passerat denna punkt, alternativt att vi håller på att göra det just nu eller att den ligger kort in i framtiden. Kort sagt: Resurser som skulle kunna användas till att ge många av oss ett drägligt liv under väldigt lång tid framöver används nu till att ge några få en lyxkonsumtions-livsstil en kort stund.

Så, vad är då lyxkonsumtion? Ja, strängt taget allt vi inte behöver men ändå tar för givet. När jag skriver dessa rader sitter jag och dricker kaffe samtidigt. Krav-och fairtrademärkt, javisst, men lyx det är det. En kopp av denna dryck kostar ungefär 50 öre i inköp och framställning för en caféägare. Det säger sig självt att denna dryga deciliter skulle vara mycket dyrare om råvaran framställts av handarbetande sydamerikaner istället för maskiner och sedan transporterats tvärs över Atlanten med segelbåt.
Vad jag menar är väl egentligen inte att det är fel att dricka kaffe, men vi borde vara beredda att betala vad det verkligen kostar – eller komma på nåt sätt att själva odla kaffet i vårt kärva klimat. Den energikrävande men billiga nutida odlingen samt de billiga transporterna har även tvingat våra svenska odlare att konkurrera med odlare från hela Jorden, vilket också har slagit ut dem. Naturligtvis, hur skulle en svensk grönsaksodlare kunna konkurrera med en holländsk?

Men vad händer då när transporterna blir dyrare?
När peak oil väl har passerats kommer inte priserna att stiga några ören som idag. När efterfrågan blir större än utbudet kommer priserna att formligen springa i taket. I slutet av den fossila energiepoken kommer din ananas att vara dyrare om den transporterats med dieselfartyg än av en fullriggare. Vi kommer återigen gå mot mindre och fler enheter istället för större och färre. Det kommer helt enkelt inte vara lönsamt med vår moderna stordrift där man har ett enda bageri i hela mellansverige den dagen transporterna blir kostsamma. En bagare i varje by däremot blir billigare än stordriften även om han tar mer betalt för sitt arbete än maskinerna gör idag – dessutom slipper man ju åka bil för att handla bröd.
I dagsläget finns det inga bra ersättningar för oljan, varför vi i slutändan kommer tvingas – vare sig vi är frejdiga nöjesodlare som jag eller ej – att återigen bli mer självhushållande.

Johannes von FrejdigOdalman Söderqvist



PS: För varje kalori som ligger på en amerikansk tallrik har det gått åt 111 kcal i framställning. Europa ligger bara något under detta netto.
DS.