LAGOM

Hela miljödebatten riskerar nu att, under växthuseffektens tunga ok, bli en dum debatt. Man tenderar att bara se till koldioxidfrågan och inget annat. Men problemet heter egentligen inte co2, utan ”livsstil”.
Politiker, som Nina Larsson (fp) härom veckan, brukar lugna folk med argument som att: ”Om vi bara hittar en energikälla som kan ersätta oljan så är vi alla på banan igen.” Vilket egentligen betyder att om vi bara väljer att göra några rediga storsatsningar på kärnkraft nu så kan vi fortsätta med konsumismen och tillväxthysterin ett bra tag till.
Nu är det ju inte riktigt så enkelt. För det första så står kärnkraften för en ganska stor del av co2 utsläppen – det är bara det att dessa utsläpp inte sker i Sverige utan främst Kentucky i USA där vårt svenska Uran anrikas. Anrikningsanläggningen drivs av två kolkraftverk om 1000 Mw var. Tillsammans med brytning och transporter står denna anrikning för ca: 7% av våra svenska co2 utsläpp (fyra miljoner ton co2). Så kan man trolla med koldioxidstatistik.

Men nu var det inte kärnkraften jag främst hade tänkt avreagera mig på idag (den debatten är dessutom så låst att det knappt är någon idé längre) utan synsättet att om vi bara gör si eller så, så kan vi fortsätta med samma hysteriska livsstil som vi har idag. Jag och många med mig menar att det egentligen är själva tillväxtsystemet som är problemets kärna och inte energifrågan.
I princip all tillväxt vi ser idag borde egentligen betraktas som ett lån vilket vi mycket snart kommer vara tvungna att börja betala av - ett lån med förödande räntor. Detta har kommit att kallas för negativ tillväxt. Sopberget, ökenvandringen, skogsskövlingen, havsdöden, utrotning av hela arter och biotoper är bara några exempel på konsekvenser av vår livsstil som långt ifrån enbart beror på växthuseffekten. Kort sagt: vi överutnyttjar vår omgivning!
Bland de tydligaste exemplen på vår oekonomiska livsstil är maten. Visste ni att det här i väst går åt ungefär 111 energienheter för att producera 1. Alltså: När du ska till att äta och tittar ner på din tallrik så vet att det har gått åt många, många gånger mer energi för att producera, förpacka och transportera din måltid än vad du får i dig när du äter den. Hållbart?

Den stora frågan är väl egentligen VARFÖR vi ska tvinga t.ex. en svensk grönsaksodlare att konkurrera med en holländsk? Om det på den svenska marknaden främst fanns svenskproducerad och småskaligt framställd mat skulle vi inte ens ha debatten om transporter, de utsläppen skulle inte existera. Tänk så många arbetstillfällen det småskaliga och energieffektiva samhället skulle generera, tänk så många s.k.välfärdssjukdomar vi skulle slippa.
Nå, jag gör mig inga illusioner om småbrukarsamhället. Min morfar var född 1905 som statare så jag har verkligen fått svar på frågan om det var bättre förr eller inte. Men det var folkskola, hydralik, tvättmaskiner och Desivon som lyfte Sverige ur lorten, inte i-poddar, märkesjeans, hamburgare och sexualiseringen av våra barn. Det var inte bättre förr, men det är minst lika illa idag.
Ordet ”lagom” lär tydligen bara existera i vårt svenska språk. Låt oss bli ett föregångsland på detta område.

Mvh:
Johannes von Tyvärrkonsument Söderqvist