Skogen

Mycket bra artikel om Skogen.

http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=5431459

Effekt - bra tidning

"Sveriges enda samhällsmagasin om klimat och hållbarhet" är tidningens egen formulering för att beskriva sig. Tyvärr låter denna beskrivning lite väl snäv; för det är ju så att när man börjar förstå hur miljöproblemen och ekonomin hänger samman så öppnar sig även en hel del andra dörrar till förståelse av övriga samhällsproblem.





Överkonsumtion är knappt bra för någon eller något utom möjligen för själva tillväxtsystemet självt. Effekt kan faktiskt vara en riktigt god hjälp på vägen för den som vill få en djupare inblick i hur dagens system är uppbyggt och fungerar, samt ge oss som inte ställer upp på att dra denna samhällsvagn goda anledningar till att låta bli.
Jag rekommenderar alla som vill lära sig mer om klimatet, olje/energikrisen och vårt samhälles tillväxtproblematik att testa Effekt.

Man kan prenumerera både halv- och helår, samt i PDF-format.

Kolla in här:http://www.effektmagasin.se/

Mvh:
Johannes

Hyggesfritt

Nu börjar man då och då kunna se såna här små rapporter, om hyggesfritt skogsbruk i tidningarna. Kolla in:

http://www.lantbruk.com/nojd-med-nettot-efter-plockhuggningen/2010-04-14



Intressant:

Johannes

Internationell kritik mot svensk gammelskogsavverkning

Idag infogar jag ett pressmeddelande från Skydda Skogen.
Mvh:
Johannes

Pressmeddelande den 24 mars, 2010

Den svenska regeringen äventyrar det europeiska naturarvet när gammelskog
fortsatt avverkas och ambitionsnivån sänks för skogsskydd efter 2010. Det
menar organisationen Skydda Skogen, som får stöd i sin kritik från
Tysklands största miljöorganisation NABU. Tillsammans kräver de krafttag
från regering och skogsnäring för att skydda de svenska gammelskogarna och
andra skogar med höga naturvärden.

Skydda Skogen menar att den miljömålsproposition som igår presenterades av
regeringen öppnar för godtyckliga tolkningar eftersom den saknar tydliga
arealmål för långsiktigt skydd av skog. Organisationen är kritisk till att
regeringen inte verkar vilja skjuta till de pengar som krävs för att nå
det övergripande målet att bevara den biologiska mångfalden till 2020.

- Det är bra att det kortsiktiga målet till 2010 bedöms nås, vilket
betyder att totalt ca 2 procent produktiv skogsmark kan få formellt skydd
nedan fjällskogen, men det berättigar inte en långsammare skyddstakt efter
2010, säger Viktor Säfve, ordförande i Skydda Skogen. Varför väntar
regeringen med att leverera ett nytt arealmål till 2020? Gammelskogar
faller för skördarna nu och det behövs resurser och tydliga mål att arbeta
med för de berörda myndigheterna.

Skogsbruk har bedrivits på större delen av Sveriges produktiva
skogsmarker. De gamla naturskogarna som återstår utgör en viktig del av
Europas sista naturskogar. Sverige har förbundit sig internationellt att
stoppa förlusten av biologisk mångfald och är skyldig att följa EU:s
naturvårdsdirektiv. Trots det är drygt 1 800 skogslevande arter hotade
eller missgynnade i landet.

- Tyskland är en stor importör av svenska skogsprodukter och det är mycket
oroande att den svenska skogsnäringen och regeringen fortfarande tillåter
att gammelskogar avverkas, säger Johannes Enssle, talesperson för
skogsfrågor i NABU. De svenska gammelskogarna, som utgör en ansenlig del
av de kvarvarande naturskogarna i Västeuropa, måste skyddas.

NABU (Nature and Biodiversity Conservation Union) är Tysklands äldsta och
största medlemsbaserade miljöorganisation. NABU har undertecknat uppropet
”Skydda Sveriges gammelskog”, som initierats av föreningen Skydda Skogen.
Uppropet, som riktar sig till riksdag och regering, har hittills skrivits
under av över 185 forskare, tusentals enskilda personer och 25
organisationer. Kraven är att 20 procent av den totala produktiva
skogsarealen ska skyddas och att regeringen ska anslå de medel som krävs
för att bevara den biologiska mångfalden. Stora arealer skogsmark måste
dessutom restaureras för att nå upp till 20 procent skyddad skogsmark.

- Det är skandalöst att regeringen blundar för forskarvärldens
rekommendationer och demokratiskt fattade miljömål, säger Daniel
Rutschman, sekreterare i Skydda Skogen. Regeringen för en kontraproduktiv
politik genom att sänka anslaget till skydd av skog, samtidigt som man
vill fördyra reservatsbildning. Dock verkar de övergripande målen för
skogen kvarstå, nu gäller det att detta inte blir ännu en
skrivbordsprodukt.

För mer information:
Viktor Säfve, ordförande i Skydda Skogen, 076-1148811,
viktor.safve@skyddaskogen.se
Daniel Rutschman, sekreterare i Skydda Skogen, 073-810 72 39,
daniel.rutschman@skyddaskogen.se
Amanda Tas, skogskoordinator i Skydda Skogen, 076-7613533,
amanda.tas@skyddaskogen.se

www.skyddaskogen.se

”Den svenska modellen”

Larmen om utarmningen av jordens skogar avlöser varann.
Vi ser bilder på skövlingarna på Borneo, vi läser om avskogningen i Amazonas. Samtidigt propagerar den svenska skogsnäringen, för den ”svenska skogsbruksmodellen”. Denna modell sägs vara räddningen för vår planet undan klimathot och utarmning av biologisk mångfald. Men vad är det då som är så unikt med den svenska skogsbrukmodellen?

På Borneo hugger man ner ursprungliga skogsekosystem och skapar oljepalmsplantager.
Dessa planterade skogar används för biobränslen till våra bilar.
I Amazonas hugger man ner ursprungliga skogsekosystem och planterar eukalyptusträd som snabbt växer upp och blir till pappersmassa och papper.

Den svenska skogsbruksmodellen bygger på samma princip som de två ovanstående exemplen. Ursprungliga skogsekosystem huggs ned för att ersättas med ett plantage, i vårt fall av framavlad gran, tall eller importerade trädslag. Dessa virkesåkrar har inte mycket gemensamt med den ursprungliga skog som avverkats. De gamla träden och den döda veden saknas, djuren och växterna som levde i skogen är borta. Precis som i Amazonas har vi skapat ett trädplantage istället för en skog.

På Borneo söker naturvårdare med ljus och lykta efter de utrotningshotade orangutangerna bland spillrorna av ursprungliga skogar på den stora ön. Likadant letar naturvårdare här i Sverige bland spillrorna av vår gamla ursprungliga skog efter våra utrotningshotade arter.

Jag förstår att vi naturälskande svenskar bedrövas över det som händer i Amazonas eller Borneos skogar. Alla förstår vi vad konsekvenserna för dessa skogsekosystem blir när de gamla naturskogarna avverkas.
Men varför förstår vi då inte dessa konsekvenser när det gäller vårt egna skogsekosystem där endast 3,5% av skogen är långsiktigt skyddad? Tror vi att 3,5% av Amazonas eller Borneos skogar skulle räcka för att rädda dess ekosystem?

/Sebastian Kirppu

* * * * * * * * * *

Tack Sebastian för ditt gästinlägg.
Jag skulle också vilja passa på att påminna alla om att skriva på och sprida det upprop för skydd av svensk gammelskog som ni kan hitta här:

http://protecttheforest.se/upprop/sv/skriv-pa

Mvh:
Johannes

Nej till GMO - maten som hotar själva livet.

EU har precis vikit ner sig för GMO-lobbyn och tillåtit odling av genmodifierade grödor. Detta är alltså växter vars främsta egenskap är att de själva producerar GIFT.
Trots att industrin under flera årtionden snackat väldigt mycket om de stora fördelarna med genmodofierade grödor - hur många de kan bli, att de kan bota svälten i världen o.s.v. - så har de i stort sett bara drivit fram soja, majs, raps och bomull. Och dessa 4 växters främsta egenskaper är då alltså att de antingen själva producerar gift (och dödar alla andra växter i sin närhet samt även humlor, bin och andra pollinerare), eller att de tål kraftig besprutning. Tvärt emot vad industrins (läs Monsantos) forskare hävdat så har inte länder och bönder som övergått till GMO-grödor fått någon ökad skörd - vissa talar t.o.m. om det omvända förhållandet.


Den ganska knapphändiga forskning som bedrivits på djur som matats med GMO-majs, soja osv (GMO-majsens smak är så dålig att den inte gått att sälja till människor) visar att dessa får förändringar på lever, njurar, i sin tillväxt fertilitet o.s.v.
Om det skulle bli så att dessa GMO-grödor lyckas korsa sig eller på något annat sätt ta sig ut i den naturliga ekologin så kan vi stå inför ett verkligt jättehot: Detta har faktiskt redan hänt på flera ställen runt om i världen.

Avaaz.org driver en kampanj mot GMO inom Europa och har redan samlat in över 200 000 namn mot detta vansinne. Följ länken här nere och ge din för ett GMO-fritt EU du också. Hjälp också till att sprida kunskapen om vad GMO-industrin och dess lobby verkligen håller på med; börja med att sprida detta upprop:

https://secure.avaaz.org/en/eu_health_and_biodiversity/



Tack:
Johannes

skydda landets gammelskogar

Lyssna till Åslög Dahl, Fil. Doktor, botanik, Göteborgs universitet på SR från 8 mars om uppropet för att skydda Sveriges gammelskogar:

http://www.sr.se/cgi-bin/goteborg/nyheter/artikel.asp?artikel=3493002


Och har du inte skrivit på uppropet så kan du läsa om det och skriva på här:
http://protecttheforest.se/upprop/

Eller skriva på direkt här:
http://protecttheforest.se/upprop/sv/skriv-pa

//J.