Friday, December 18, 2009

Mitt underbara liv.

Varför händer inget på klimatmötet? Tja... I en kultur där väldigt få längre förstår begrepp som personligt ansvar så är det väl inte så konstigt. När huvudargumentet för eget ansvarstagande verkar vara om Kina kommer att ta sitt eller inte, då är det väl inte så konstigt.
"Kina gör ju inget, så varför ska jag göra något?"
Sicket trams. Om jag äger skräp som jag beslutar mig för att slänga i skogen så blir det inte mindre brottsligt bara för att alla andra också gör det.

Nej, då tar jag hellre mitt individuella ansvar fullt ut så att jag med gott samvete kan sluta att ens lyssna på rapporterna från klimatmötet: Sorterar mina sopor, försöker undvika handel i största möjliga utsträckning, fortsätter att odla och tar ved ur skogen som växer utanför huset. Det allra viktigaste med detta är kanske inte ens de ynka procent som jag orkar få ner min konsumtion utan att jag i mitt liv blir ett exempel på att man kan leva gott med lite - ja, att man lever bättre med mindre! Jag vågar påstå att mitt liv är vackert.


Vem följer en politiker som säger: "Nu måste ni alla skära ner, spara och leva sämre än ni hittills gjort och är vana"? Om man presenterar framtidsscenariot som att vi alla kommer leva DDR-liv, sitta ensamma, arbetslösa ock käka coop-Xtra-kattmat.
Om man istället slog sig in på småskalighetslinjen som innebär en återbefolkad glesbygd med matproducenter, hantverkare, småskaliga underleverantörer, trygga miljöer för barn och gamla; många mindre vinster för alla istället för stora vinster till några få. Det bästa av då, det bästa av nu = den bästa framtiden.


Jag gör så gott jag kan - och jag låter folk få veta det. Jante bryr jag mig inte om (var det inte nån som sköt den jävlen - det är vad jag har hört i alla fall). Mitt liv är fantastiskt!
Jag är egen företagare inom musik och underhållning; jag har inget att göra med arbetsförmedling, fack eller A-kassa. Jag drar in de futtiga kronor jag behöver för att överleva på att spela musik här och där. Mina månadsomkostnader ligger på ungefär 4000 totalt. Jag är en stor vinnare! Den tid jag vinner kan jag ägna åt dem och det jag älskar.


Tror jag:
J.

x

:

Labels: , , , , , , , , , , , ,

4 Comments:

At 5:25 AM , Anonymous Gubben said...

sista stycken om egen företagare kanon bra skrivet. känner igen mig själv i detta.
Resten är bra med!
god Jul!

 
At 10:50 AM , Blogger Johannes said...

Tackar, tackar.

 
At 3:58 AM , Blogger Bengt Bergs Blog Heidruns said...

Johannes, det finns mycket av liv och värme i det du skriver, jag tror att väldigt många kan hålla med och instämma i tanken, jag kan och vill, Det är det som är det märkliga: de stora frågorna (som det du tar upp) förvandlas i debatten till små och marginaliserade livsstilsproblem, därför att det handlar om icke-mätbara värden.
Hur mycket väger ljuset?
Vad kostar lyckan/m...
Allt gott Bengt borti vala.

 
At 3:38 AM , Blogger Johannes said...

Precis!
Hur långt kommer man på en tank full av kärlek?
Fram för själfärdsstaten!

 

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home