Lögnen om folkstyre.

Att rösta för ”det rätta” är faktiskt inte det samma som att göra någonting för det. Nej, det innebär bara att man tyst och anonymt inför de man röstar på svagt tillkännager att man vill att det ska segra. Röstning kan aldrig någonsin jämställas med eget handlande då det snarare handlar om att lämna över sin idé om ”det rätta” i händerna på någon annan. Så om du är en klok människa, varför vill du lämna över ansvaret åt någon annans godtycke?

Barn i fattigare länder dör under produktionen av våra kläder, vår mat, vår pornografi. Den dagen då majoriteten här hemma röstar för att detta system ska avskaffas kommer den att göra så bara därför att det knappt finns något slaveri av denna sort kvar att avskaffa. Det sker först den dagen då näringslivet redan har hittat en annan väg att gå och alltså har ok:at att ett sådant beslut går igenom. Antagligen är det just samma nämnda majoritet som då är slavarna. ”Endast den som genom att rösta hävdar sin egen frihet, kan med sin röst påskynda slaveriets avskaffande” skriver Thoreau i sin lilla traktat Om Civilt Motstånd från 1849 och de orden är lika aktuella idag som de var under abolitionisternas kampår i staterna.

Jag är övertygad om att de allra, allra flesta inte vill se fattigdom, miljöförstöring, krig o.s.v. här på Jorden, men samtidigt har alla vi i den så kallat demokratiska världen, vi som påstås ha makt, överlämnat och förminskat våra möjligheter att påverka i händerna på ett gäng kompisutnämnda kandidater. Hur ska vi någonsin få bort svälten när det bästa förslag våra politiker kan komma upp med är att bygga nya fattighus. Hur fräscha och modernt inrättade dessa än blir så är de fortfarande fattighus! Hur kan man tro att Jorden kommer må bättre av ökad, men ”grön”, konsumtion? Inte heller krigen kommer att upphöra bara för att våra folkvalda kommit på att byta namn på företeelsen från just krig till ”väpnad intervention” eller som i fallet med den svenska militäraktionen i Afghanistan till det ytterligt luddiga: att ”sända en insatsstyrka”.

Nästan alla system erkänner rätten att göra uppror mot de styrande om dessa blivit folkets förtryckare, men kom ihåg att den så kallade ”allmänna uppfattningen” alltid kommer hävda att så inte är fallet just nu. Ge mig ett exempel på en regering i historien som sagt: ”Oj då, vi blev visst lite hårda där ett tag; här, varsågod, makten är er nu.”
Känner du att tiden är inne för ett fredligt uppror så grip ögonblicket och genomför det. Det finns dessutom många, till en början obemärkta, sätt att revoltera mot ett skadligt system: Till att börja med kan man försöka planlägga sitt eget liv på så vis att man deltar i systemet så lite som möjligt. Det kan vara att betala av sina lån, spara pengar i madrassen istället för på banken, strunta helt i att spara, sluta löneslava, bli självhushållande, vägra slutavverka, hjälpa någon utan att i gengäld kräva pengar o.s.v. Samhället är byggt för egocentriska begärstillfredställare; så bara genom den enkla åtgärden att bli något annat än en sådan borde vara nog för var och en.

Jag avslutar med lite Thoreau igen:
”Det är inte en människas självklara plikt att ägna sig åt att utplåna ett missförhållande, även om det har enorma proportioner: man kan ha andra legitima uppgifter att ägna sig åt; men det är hennes plikt att åtminstone tvätta händerna rena från det, och att, om hon inte vidare tänker på det, inte i realiteten ge det sitt stöd.”

Tror jag:
Johannes