Ett annat samhälle.

Prioriteringsordningen är viktig!
Om jag ska diska är det av avgörande betydelse för resultatet att jag spolar upp vattnet först och sen gör själva diskningen. Ett lite väl självklart exempel kanske men... antagligen behöver jag så enkla exempel för att själv fatta.

Om man ska bygga ett samhälle - eller som i det här fallet; bara snacka om det - så behöver man enkla exempel att stödja sig mot. Att förstå, eller ens försöka förstå, ett samhälle är så svårt att man kan behöva de där busenkla liknelserna in emellan. Prioriteringsordningen i ett samhälle är egentligen inte svårare än vid diskning men parametrarna är fler än vatten, smutsig disk och en borste. Dessutom är världen full av människor som på allvar vill att man ska torrskrubba porslinet och sälja vattnet; ja de har till och med fått resten av världen att tro att detta är den rätta ordningen - vilket ju komplicerar det hela lite grann.
Detta är min prioriteringsordning (inte rätt eller fel ordning, bara min) och jag har delat in den i rum. Om det nya samhället är ett hus som vi ska gå in i måste vi passera några olika rum innan vi kommer till the livingroom.

Rum 1 är att allt som existerar - äger tid och rum - har ett egenvärde och alltså ett berättigande. För att vårt liv ska vara fortsatt möjligt måste allt annat liv ges detta livsutrymme. Inga, alltså INGA, arter får dö ut på grund av mänsklig aktivitet. De spår vi lämnar efter oss får aldrig vara grövre än att de fullständigt blåsts igen av tidens vind inom en hundraårsperiod och de får heller inte vara så djupa under denna period att andra arter eller efterkommande generationer riskerar att snubbla i dem. Detta är första rummet i det nya samhällsbyggets hus. Möblemanget utgörs enbart av självklarheter. Detta första rum är också husets bibliotek. Vi måste förstå och åtminstone ha en god överblicksbild av den samlade kunskapen i detta rum innan vi kan gå vidare in i huset.

Rum 2: Vår uppgift varje dag är att gå upp och överleva. Vi måste alla inse att vi är djur; levande organismer, som sagt jämställda alla andra organismer runt om oss utan vilka vi bevisligen får det mycket svårt att överleva. Vare sig vi lever i ett så komplicerat samhälle som vårt svenska där överlevnaden kan vara avhängig en anställning som datatekniker på en bank eller om vi är samlare och jägare i Afrikas västra inland. Vår uppgift varje dag är att gå ut och skaffa föda. Här i väst lever vi under skuggan av "den nya ekonomins" idéer vilka bl.a. säger att ingen behöver utföra ett kroppsarbete. I den nya ekonomin handlar man inte med potäter längre utan med tjänster över internet. Detta är ju som säkert de allra flesta av er förstår rent nys. OM ingen odlar potäter här längre så betyder det bara att någon annan längre bort har blivit satt på det jobbet - vi måste fortfarande äta, ny ekonomi eller inte.
Detta världsfrånvända synsätt får oss att glömma vad mat och husrum egentligen är värt. Vill vi själva av någon anledning inte jobba med den primära näringen - maten - så får vi istället vara beredda att betala vad det kostar att någon annan gör jobbet åt oss (denne måste ju nämligen både odla för sitt eget och ditt behov). Egentligen har detta faktum aldrig ändrats: Vi betalar idag skatter som sedan i sin tur går till jordbruket i form av bidrag, vilket gör att bönderna kan hålla lägre priser i handeln. Totalt sett är det fortfarande dyrt att inte fixa sitt eget krubb. När sen oljan börjar sina och muskelärt arbete blir på tapeten igen kommer priserna att verkligen börja likna verkligheten igen.
Att Skogen som helhet ska stå orörd liksom att fiskar skall fiskas en och en och inte stimvis är självklarheter som också hör till det andra rummet.

Rum 3: Ekonomin. Hur samhället organiseras.
I sin bok "Varifrån kommer kapitalräntan" (eget förlag 1937/42) skriver Johan Kjellén: "...det ekonomiska livets ändamål är att tjäna folkförsörjningen och inget annat."
Vi måste glömma de stora företagen (vilka kan kan hota med att flytta så fort miljö- eller arbetarhänsyn kommer på tal), vi måste glömma växelvarans (pengarnas) fria rörlighet (som gör det möjligt att totalt tömma ett skuldsatt land på resurser), nationalstaterna (som begränsar människornas liv och frihet), lönearbetet (som knyter och förslavar den anställde under arbete åt förut nämnda storbolag), räntan (som gjort hela världen skuldsatt och hela tiden ökar tillväxten och naturuttaget) och alla andra storskaliga lösningar som förväntas fungera för alla överallt. Ska vi ha pengar så ska de fylla sin ursprungliga funktion av att vara en stabil växel mellan två varor; de ska användas, inte staplas på hög och de får inte förväntas växa av sig själva.

Tror jag.

//J.








Att läsa:
Varifrån kommer kapitalräntan - Johan Kjellén (eget förlag 1937/42)
eller....
Varför ränta - Göran Hjort och Johan Sandwall (Inkluderad i denna bok finns en nyutgåva av "Varifrån kommer kapitalräntan"). Boken finns att köpa hos: goranhjort@hotmail.com.