EKOLANDET.

Jag lovade ju i mitt förra - inte så optimistiska - blogginlägg att skriva ett positivt dito nästa gång. Nu har jag inte riktigt hunnit det ännu då det alltid tar mycket längre tid att formulera konstruktiva tankar. Men jag vill ändå inte att bloggen blir så tyst som den varit ibland utan lägger här upp lite brainstormidéer som gäller min hembygd i Brunskog: en slags plan för att öka det lokala oberoendet.

Alla har vi hört om ekobyn, kollektivet eller den ensamme självhushållaren. Det finns i snart varenda by en eller ett par personer eller grupper som på något vis har den medvetna strävan att leva ett liv närmare- och i mer samklang med naturen. Självhushåll har alltsedan den första gröna vågen på 70-talet varit ledordet.
Problemet med självhushåll är att det inte låter sig göras på egen hand. Ovan nämnda grupper eller personer kan nästan aldrig uppnå någon högre grad av självhushåll då det dels krävs en alltför hög grad av kunskap och fysiskt arbete för att ett enda hushåll ska orka med det av egen kraft, dels att de flesta av oss fortfarande har ett visst behov av att få in pengar från någon form av förvärvsarbete – vilket alltså tar tid från självhushållandet.
Om vi går tillbaks i tiden till självhushållandets tidevarv – 1950 och bakåt – och tittar på hur det systemet faktiskt fungerade så ser vi också snabbt att det var väldigt få individer som stod helt själv på det sätt vi gör idag. Man samarbetade på alla plan för att få det att gå ihop. Varje gård hade inte sin egen avelstjur, bock, bäse. En gård hade tjur, sen vandrade bönderna dit med sina jungfrur när det var dags. Det var ett slags outtalad kollektivism där tjurens husse gengäldades betäckningen, ibland med pengar, men oftast genom hjälp i något annat sammanhang.
Kort sagt: Alla är inte bra på allt, men jag är bra på djupsängsodling och Du kanske är bra på naturmedicin. För att öka det lokala samhällets oberoende av långa transporter och konsumism behöver vi flera små grupper som otvunget samarbetar i ett ”Ekoland”.

Ekolandet – i det här fallet – skulle kunna vara Brunskog - Renstadsområdet. Så mycket större tror i alla fall inte jag personligen att man ska göra området då man snabbt riskerar att hamna i storsamhälle-fällan igen.


UPPBYGGNAD

Det vanliga scenariot med föreningar eller uppstrukturerade sammanslutningar är att de direkt eller efter ett tag blir one-man-show’s. Allt för mycket ansvar läggs på en enda person (vanligtvis ordföranden). Det är inte heller helt ovanligt att en visionär av egen förskyllan blir den enda drivande kraften i ett sammanhang. Detta är ett sårbart sätt att arbeta som inte borgar för långsiktighet.
Kanske vore det en idé att strunta i all vanlig föreningsstruktur med valberedningar, dagordningar och ordföranden utan istället enbart jobba med att lyfta fram vad vi har att erbjuda varandra, respektive vad vi skulle vilja ha av varandra.
Personligen skulle jag sätta stort pris på att få mjölk från en ko som har ett namn, inte bara ett nummer och som går ute hela året tillsammans med sin kalv. Nu har jag inte mark att föda en ko och inte heller tid eller pengar därtill men tillsammans med några andra kanske det skulle gå. Vi kan vara flera som går ihop och köper kon, men den vårdas av en familj, etcetera. Det finns tusen idéer på hur något sådant skulle kunna gå till, men idén här är inte att jag ska diktera hur. Det förslaget borde komma från den som skulle känna sig road av att ha hand om kon.

Människor trivs bäst när de själva får bestämma över sitt lilla rike så låt oss inte sikta in oss på att styra in folk i någon mall som jag eller Du har tänkt ut på förhand utan bara möjliggöra kontakt mellan allas egna små diktaturer.




IDÉMOSAIK

· Samordnade inköp av varor från ekogrossister och någorlunda lokala återförsäljare (typ: Stöpafors kvarn & Västgårds getprodukter)
· Andelsverksamhet/kooperationstänkande: odlare, förädlare, tjänster (grönsaker, kvarn- och mejeriprodukter, utlåning av böcker inom t.ex. självhushåll, lokaler, kursverksamhet, bilpool etcetera).
· Att sammanställa allt detta i en näringsguide som alla nätverkets melemmar har tillgång till (Internet och papperskopia).