Tillväxthotet.

Även om det sällan erkänns i debatten så tror jag att de flesta egentligen kan se kopplingen "ständig tillväxt = värre miljösituation". Varenda jävel vet väl idag att det är vi här i väst som måste ta de första stegen i den materiella nedrustningen om någonting verkligen ska kunna hända, om någonting ska kunna bli bättre. Alla vet vi också att någonstans måste en regering börja den här nedrustningen. Och alla vet vi att regeringar aldrig gör någonting om det inte är politiskt ofarligt att göra det. Vi måste således börja själva om någonting ska hända!
Jag gnäller ofta på politiker, regeringspolitiker i synnerhet, men det är inte för att jag tycker att de har ett större ansvar att ordna upp situationen än någon annan. Nej, det är bara för att jag tror det skulle vara lättare och gå snabbare att uppnå förändring om dessa människor, som ju redan har allmänhetens ögon på sig, vågade ta de första stegen och visa, genom eget exempel, att vi alla bär ett ansvar.
Allt som oftast hör man folk säga att allt ruttet som händer är politikernas, näringslivets och medias ansvar? Ett inte bara felaktigt, utan rent korkat, påstående. Hur kommer det sig att vi, de så kallade "små människorna", "skattebetalarkomponenterna", tror att vi går fria?
Om det är Jag som kör jättemycket bil, äter på snabbmatshak, kastar skräp i Skogen och köper långt-bort-producerat, om det är jag som vill ha den sjungande julgranen i plast som går på batteri och håller i tre veckor... Ja, då är det Jag som bär ansvaret för detta. Det är till och med mitt delansvar om jag jobbar på en miljövidrig industri. Nej visst, alternativet som kanske innebär arbetslöshet är väl inte så kul, men det är en helt annan fråga. Om jag skjuter någon så lättar inte mitt ansvar bara för att jag var på dåligt humör den dagen.

Nu till den intressanta frågan: Hur kan då en sån nedrustning se ut? Ja, det finns säkert lika många idéer som det finns folk.
En modell som funkat bra för mig och Kärleken är att, istället för att ändra hela livet på en gång, skära bort överflödet bit för bit. När kaffebryggaren slutade fungera köpte vi inte nån ny, vi började koka på spisen istället. Micron, som vi bara använde till att tina saker i, gav vi bort. Det tog typ...två veckor att lära sig komma ihåg att ta fram grejerna ur frysen dagen innan istället. Om det är en grej man måste ha kan man nästan hitta vad som helst på de idag mycket välförsedda återbruksaffärerna.
Gå inte hela vägen på en gång utan ta det i etapper. Risken är annars att förändringen blir för stor på en gång, att du tröttnar eller känner dig osäker. Ta det nätt.

Mvh:
Johannes von Viktigpetter Söderqvist