Hjälpa Vargen - konkreta tips.
Det fick bli en liten trilogi med Varg-inlägg här på Gillsteneskogen. Avslutar här med två konkreta tips för den som känner att hon/han vill hjälpa till.
Först kommer en länk till den största namninsamlingen för Varg, mot jakt.
www.folkforvarg.com
Som nummer två: Jag mailade för ett par dar sen till rovdjursföreningen och frågade om en namninsamling som vände sig direkt mot förslaget om att låta länsstyrelserna besluta i vargfrågan. Det här fick jag till svar:
"Hej Johannes,Nej just nu har vi inga planer på namninsamling. Vet inte om det kan komma,men jag tror själv att en betydligt effektivare väg är att så många som möjligt skriver direkt till:
Miljödepartementet,
103 33 Stockholm.
Ett mycket enkelt brev räcker. Tio brev till departementet tror jag är mer värt än tiotusen på en namnlista. I synnerhet om man, som du, bor i Värmland."
I brevet kan man alltså skriva bara några korta rader om varför man inte vill att beslutandemakten om vargjakten ska läggas ut på länsstyrelserna. T.ex:
"Jag anser förslaget om att länsstyrelserna ska få besluta om ev. vargjakt för mycket dumt." Eller: "Låt inte jägareförbundet med lobbyistanhang sätta agendan. Behåll beslutandemakten om vargjakt i Stockholm."
Observera att du måste avsluta med namnteckning och namnförtydligande samt adress. Om du bor i glesbygd är det ett stort plus om du trycker på det lite extra också: "Långt ifrån alla vi som bor på landsbygden har samma uppfattning om vargen som jägarförbundet. Mvh: Arg Värmlänning..." ...typ.
Skriv med bläckpenna.
Mvh:
Johannes von Aktivist Söderqvist
2 Comments:
Hej igen.
Här kommer ett litet förslag på hur ett brev till miljödepartementet kan se ut:
---------------------------------
Till
Miljödepartementet
Har med förfäran tagit del av förslaget att rätten att skjuta rovdjur ska läggas över på länsstyrelserna. Hoppas detta förslag dras tillbaka. Snarare skulle behövas pengar för idog bevakning i skogar och bygder om vi vill ha några rovdjur och ett fungerande ekosystem kvar.
Hur vågar man ens överväga detta förslag när förhållandena är sådana att de som vill försvara rovdjuren hotas till livet av diverse element inom och utom jägarkåren. Och länsstyrelserna utsätts för påtryckningar av dessa människor. Är det inte att begära väl mycket.
Själv bor jag i Värmland ute på landet. Är inte rädd för att gå ut i skogen trots att det finns lodjur i trakten och någon enstaka förbiströvande varg el björn. Men jag skulle inte våga sätta upp en lista i affären i trakten om stöd för rovdjuren.
Har bott i Värmland sedan mitten av 1970-talet. Talet från rovdjurshatarna att de inte vågar gå ut i skogen p g a varg är rent ut sagt struntprat. Infödda värmlänningar går ytterst sällan ut i skogen (med undantag av motionsslingor o dyl el under jakt), man verkar inte ha den traditionen. Under 35 års vandrande i skogarna häromkring har jag mött samma två personer under alla år + svampplockare från baltländer el dyl. med undantag för älgjakten.
Hoppas ni tar ert förnuft till fånga.
Med vänlig hälsning
Jaha,det kommer in fler och fler förslag på hur man kan formulera sitt brev till Miljödepartementet. Här är ett till:
-----------------------------------
Till
Miljödepartementet
103 33 Stockholm
Att tillåta skyddsjakt på varg i Värmland ”under vissa förutsättningar” är liktydigt med att legalisera total utrotning av vargstammen.
Jägare som av principiella och egoistiska skäl hatar varg (de tar ju VÅRT villebråd!) kommer att se tillståndet som ett gyllene tillfälle att skjuta fler vargar än man idag vågar. Förklaringar till jakten går alltid att konstruera i efterhand.
Lika lite som en skattesänkning på inkomster kommer att stoppa svartjobb kommer ett legalt tillstånd för skyddsjakt att hindra jägare från olaglig jakt. Det blir bara en fri ”bonus”.
Att dessutom delegera tillståndsgivningen till länsstyrelserna blir lök på laxen. Ju kortare avståndet mellan tillståndsgivare och jägare blir – desto svårare blir det att stå emot kraven på jakttillstånd.
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home