Jorden - vad göra?

Problemet med nästan all diskussion av idag om hur vi ska handskas med miljökrisen är att de debatterande bara ältar vad vi ska ersätta bensinen med, vilka de ickebesprutade matalternativen ska vara, vad vi ska ersätta plasten med när oljan blir för dyr. De diskuterar aldrig att en förpackning med kravmat som transporterats över halva klotet egentligen inte betyder att någon miljövinst har gjorts jämfört med om samma paket skulle komma från ett konventionellt jordbruk men som ligger i hemkommunen. Det verkliga problemet, som heter "systemet", vidrörs ej.
Man talar på samma sätt om ifall det är etanol eller vätgas som ska ersätta bensinen, som om det vore en självklarhet att alla ska fortsätta åka omkring i egen bil och att vi ska fortsätta att äta mat från Asien och centraleuropa istället för den som kommer härifrån. Problemet, att det fossila bränslets epok snart är över, vill man inte ta i med tång ens.
Och visst, på sätt och vis kan jag förstå: Jag kommer att bli reaktionärsförklarad, domedagspredikantförklarad och idiotförklarad av en hel del människor som läser denna text. Det är ju inte kul. Men i ljuset av att vi står inför den största omställningen i mänsklighetens historia så kan det kvitta.

-"Hej, mitt namn är Reaktionär von Domedagsidiot!"

Allt det här kanske låter dystert i era öron och till viss del gör det så i mina också. Ingen vet idag hur omställningen från ett system till ett nytt kommer se ut. Ingen vet hur mycket omställningen kommer påverkas av naturen i form av översvämmningar, erosion o.s.v. Framtiden är mycket osäkrare än den någonsin varit.
Men vad har vi egentligen för val mer än att göra det vi tror är det bästa och vad skulle vi tjäna på att inte göra detta? Har det funnits någon stund i den mänskliga historien som vi verkligen inte bör bli lamslagna och apatiska så är det nu. Nu är tid för en "act of Power"!
Tänk på det samhälle vi kan bygga istället för detta.

Under 100 år ungefär har (väst-) människan bedrivit det stora experimentet "tillväxtsamhället". Visserligen går det spåra längre tillbaka än så i historien - mycket längre faktiskt - men det är under de senaste hundra åren som det verkliga genombrottet har kommit. Nu har vi testat snabba transporter, hydralik, att bota nästan alla sjukdomar, att äta mat från hela världen... Nu är tiden inne när experimentet borde stoppas och utvärderas och jämföras med sin föregångare (jordbrukarsamhället, ett ca: 10 000 årigt experiment som på många sätt visat sig överlägset) för att se vad vi ska behålla av det nya och kombinera ihop med det gamla.
Tänk vilket liv vi skulle kunna leva!
Tänk er ett liv där vi har en kombination av vårt samhälles alla välsignelser (för en del av dem är verkligen det) och den hållbara riktning i vilken det gamla samhället strävade. Det är väl klart som fan att vi alla skulle kunna leva i den bästa av världar här och nu, idag, om vi hade valt det, men vi kan helt enkelt inte acceptera några eftergifter. Vi kan inte acceptera att livet är hårt oavsett hur vi vänder och vrider på´t.
Min morfar som var född 1905 som statare hade visserligen en del krämpor på grund av allt det hårda arbete han gjort i sina dar men hans blick var den hos en frisk människa. Jag har inte ont i kroppen direkt (inte mer än av allt för mycket stillasittande) och inte mina vänner heller, men vi saknar helt den där livfulla blicken som morfar hade. Vi tillhör en själsligt stressad generation vars människovärde är reducerat till vad vi har råd att konsumera.

Jag kommer aldrig tro på er lögnare som säger att det inte går att kombinera de här världarna. Den egna vinningen är det som talar med era munnar.


Mvh: Johannes von Domedagsidiot.