Folkrörelse..oj, oj vad har jag nu tagit på mig :)
Hej alla som gett respons på det senaste inlägget.
Hm...
Ja... det där bloginlägget var från början en insändare i min lokaltidning Säffletidningen. När jag satt och filade på slutet så bara kom det: "...jag strtar den nu och här..." Kände ett sånt desperat behov av att göra något att jag visst råkade starta en folkrörelse. Oupps!
Så till alla er som frågat hur jag tänkt gå till väga: jag vet inte riktigt ännu. Allt är än så länge mycket ogenomtänkt.
Mina tankar rörande folkrörelsen är att man skulle skapa ett slags forum för att underlätta för alla oss som redan håller på att debattera dessa frågor. Kanske en hemsida med alla medlemmar listade inom sitt resp. kunskapsområde typ:
Maria Magdalena - Olja, energifrågor.
Lao Tze - Meteorolog, växthuseffekt
Buddha - kulturgeograf med historisk infallsvinkel
Zarathustra - civilisationskritik
Naturligtvis med länkar till hemsidor, information, ev. telefonnummer (till den som vill lämna ut det) o.s.v. Ofta kan det vara svårt att få fram t.ex. en exakt och någorlunda auktoriserad statistik rörande någon liten marginalfråga. Då är det bara att fråga "rätt" person i nätet.
Syftet är också att vi ska bli många som kan trycka på de stora frågorna - inte att vi ska enas om de små. Att miljöproblemet existerar och är nu-och framtidens största fråga borde vara enklare att enas om än huruvida tempen kommer stiga 3,4 eller 6,5 grader inom hundra år.
Kan man hitta en minsta gemensamma nämnare med mycket vid vinkel så kanske hela organisationer som Greenpeace eller Green Cross kan ansluta sig. Det är svårare att ignorera en rörelse med många medlemmar än en med få.
Folk idag är så vansinnigt upptagna redan så jag tror det är bättre att satsa på ett system som kan hjälpa folk där de befinner sig idag än ett som kräver nya möten, engagemang i interna diskussioner o.s.v. Alltså: Ingen förening i vanlig bemärkelse utan mer en hjälpreda.
Vad tror du?
Mvh: Johannes von Tveklös Söderqvist
posted by Johannes @ 5:03 AM
1 Comments
1 Comments:
Hej Johannes.
Gillar ditt initiativ, men som du redan märkt så svindlar det lätt när man frågar sig hur man skall gå tillväga. Men oroa dig inte, med engagemang och vilja kommer man långt. Vad jag saknar mest är svenska sidor, därför skriver jag själv på svenska. Jag vet att det ofta blir otillgängligt för många om man skriver på engelska, samt att det är tyngre för en själv att göra det. Så vad jag skulle vilja är att först och främst hitta ett nav med alla sidor, bloggar, organisationer, nyhetsflöden om miljö på ett och samma ställe, dvs en portal. Denna portal borde vara ganska självgående om man gör den som en blog där flera kan vara med att uppdatera, med en superadmin som håller reda på layout och modererar. Denna person skulle ju vara du själv så formar du den efter din grundidé. Det viktigaste är dock att den får dynamik och hela tiden fändrar/förbättrar sig. Annars tappar man snabbt läsare. För att sedan få en kommunikation istället för ett textplank så krävs det ett slag forum. Här tycker jag bloggformen passar ganska bra in som ett mellanting. Alla får kommentera och endast modereras försiktigt.
Se The Energy Blog som exempel
http://thefraserdomain.typepad.com/
Här kan man styra mycket med att välja ut ämnen, tankar, frågeställningar och bloggens brist är då att den blit överfull och svåröverskådlig. Här krävs alltså en struktur för att det skall vara funktionell i längden, samt överskådlig. Här kommer de stora utmaningarna...
Att man sedan arbetar som en spindel i ett stort nät gör friheten stor, och man kan helt enkelt låta bli att arrangera möten, protokoll och register med allt vad det innebär, utan bara verka som en debattutrymme som med rätt touch kan få genomslag i media. Något man skulle försöka göra snabbt är att knyta till sig rätt personer, mest som reklampelare och experter som på frivillig basis har lust och tid att då och då kommentera, skriva ngt eller helt enkelt vara ett bollplank. Sedan vill man ju nå ut till så många som möjligt och då är blogkanalerna en bra start, sedan listas bra sidor upp av tidningar och andra websidor så det gäller att hamna på dessa. Sedan när en kritisk massa av användare uppnåtts så blir nog det hela ganska självgående. Problemet är väl att nå dit.
Det måste uppfylla flera kriterier, seriositet, frihet, engagemang, opartiskhet och skapa ett rum där man inte är rädd att kommentera. Många kommenterar tills dom blöder och är totalt orädda, andra sitter på sin stol och tycker en massa men aldrig lämnar ett avtryck efter sig...
Så... slutsats? Näe... knappast... men det är kul att resonera och fundera på var man skall nå... Problemet är väl som alltid... en enorm tidsbrist...
mvh
Lunken
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home