Monday, January 04, 2010

Pax Romana?

När romarna kom till gallerna i det som idag är södra Frankrike stötte de på något som de aldrig sett förut, en skördetröska. Enligt källorna ska den ha sett ut lite som en stor kam som med dragdjurs hjälp drogs över åkrarna och repade av de mogna axen. Det finns även keltiska bildbevis på att denna uppfinning verkligen existerat.
Romarna hade emellertid inget intresse av denna, eller av andra tekniska landvinningar som de erövrade folken hade använt för att förenkla sitt liv. Roms ekonomi var ju slavbaserad. Slavar får ingen lön och alltså har man inget att tjäna på att underlätta och förkorta deras arbetsinsats.
När sedan skördemaskinen återuppfanns på 1800-talet så berodde de framgångar denna maskin nu rönte paradoxalt nog återigen på vinningens princip. Nu var slaveriet (i och med amerikanska inbördeskriget) definitivt avskaffat och arbetarna hade lön. Det fanns stora stålar att tjäna på rationalisering och mekanisering. Jordbruket är idag näst intill helt mekaniserat, med massarbetslöshet, fattigdom och miljöproblem som följd. Maskinen blivit en symbol för att människan är överflödig.

Uttrycket att "tekniken är i sig självt inte ond" är så vanligt förekommande att det nästan kommit att bli ett talesätt - vilket i sig antyder att problemen med tekniken är så många att vi behöver ett rättfärdigande uttryck. Men visst, den är inte ond. Om den användes balanserat av oss alla för att underlätta vardagens sysslor: Om du och jag kunde ha en enkel liten skördemaskin för att underlätta det annars så tunga slåtterjobbet och spara våra ryggar så skulle det vara en helt annan sak än om vi gjorde det för att få ner priserna så att vi kunde konkurrera bättre på marknaden.

Kelternas samhällen var lokala (även om de hade handel, mer avancerad teknik än de "civiliserade" romarna, gruvor och en aristokrati). Kvinnan hade ägande- och som det verkar även beslutanderätt. De flesta var självägande bönder. När en ny uppfinning kom så spreds denna till gagn för alla.
Bestod skillnaden gentemot de krigiska, underutvecklade romarna bara i att deras samhällsstruktur inte var sammanhållen av ett centralt råd (som roms senat) i en huvudstad långt bort.
Det verkar onekligen vara så. Det som gav romarna deras fördel gentemot de "barbariska" folk som omgav dem var nämligen inte, som historien så felaktigt har lärt oss, deras grad av civilisation utan snarare att deras centraliserade system gett dem möjligheten att utveckla världens första yrkesarmé. Tränade soldater som kunde strida i grupp blev avgörande när de på slagfältet mötte "vildarnas" horder av stridande individer.

Hur ser det ut idag?

Jo vi är en splittrad skara idealistiska individer som fåfängt var och en för sig försöker välta systemet över ända. Borde vi enas? Borde vi bli som dem och dra ut i striden som en organiserad här? Eller borde vi organiserat dra oss undan och göra oss oberoende av deras produkter.
Om vi är äkta paganus (lat: "icke av Rom"), om vi är de som bor på heden, vill bo på heden och tror på heden (hedningar) och om vi tror att det livet är den rätta vägen att gå... då får vi också hålla oss undan från deras bröd och deras skådespel.
Om vi låter bli att någonsin möta dem på slagfältet, om vi skingras så fort vi ser deras standar och tackar nej till deras glaspärlor... då borde vi ha en chans.




Mvh:
Johannes






Labels: , , , ,

4 Comments:

At 5:35 AM , Anonymous Fjutt said...

Hmm, det är så roligt, jag håller inte alls med om allt du skriver, men läser det med stor behållning för varje gång väcker det en hel massa tankar och funderingar till liv. Har påbörjat en massa kommentarer här men lyckas inte formulera mig tillräckligt väl så postar dom aldrig. Så otroligt kul att du skriver :)

(finns sidor av det mekaniserade jordbruket som du inte tar upp... det är t ex ganska intressant att jämföra dagens liv med hur det såg ut för 30, 50, 100 och 200 år sen... sen är naturligtvis inte samhällsutvecklingen bara att skylla på jordbruket, men större tillgång till mat, mindre svält osv spelar nog större roll än man tror (jmf Maslows behovstrappa))

 
At 7:36 AM , Blogger Johannes said...

Grr. Vem är denna Fjutt som inte håller med mig? ;-)

Naturligtvis menar jag inte att allt var bättre förr. Det som kanske skiljer mig - inte från alla men i alla fall från skolans historiaundervisning - är att jag hävdar att allting inte heller var sämre förr.

För 200 år sen åt folk i gemen mer och bättre än de gjorde för 100 år sen och idag äter vi både bättre och sämre än någonsin. Ser man till hela jordens befolkning och alla andra arter som vi delar planeten med (vilket jag tycker vi borde göra) så har vi aldrig någonsin svultit och haft det så illa som idag.

Jag menar inte att jordbrukets mekanisering är enbart av ondo. Långt därifrån. Men (som i den allmänna historieuppfattningen) att tro att denna mekanisering uppstod ur välbeställda humanisters investeringar i en bättre värld är långt ifrån sanningen.

Jordbruket har väl knappast påverkat samhällssystemet så mycket som systemet har påverkat jordbruket. En av mina grundteser är att alla borde bli bönder igen - annars vore inte snacket om "det lilla, lokala samhället" så mycket mer än just snack. Vad jag däremot inte skulle vilja se är att alla blir mekaniserade, oljeberoende, tekno-jordbrukare. Bonden idag är för det mesta en företagsledare, en fabrikör med lika stor eller liten kontakt och kunskap om jorden som du och jag.

Kärnan i det mesta jag har skrivit i detta ämne är egentligen att vi alla skulle kunna ha det ganska bra (och skulle kunna haft det ganska bra i historisk tid också) om bara inte strävan efter MER hade funnits. Torparna hade kunnat leva ganska bra på sina små tegar om de hade sluppit göra alla dagsverken åt storbonden. Jordbrukaren i det gamla feodalsamhället hade också klarat sig betydligt mycket bättre om han sluppit skatten till sin lokala adelsman och tiondet till kyrkan.
Du och jag skulle kunna leva av ett småskaligt jordbruk idag om vi bara slapp betala skatt på den mat vi odlat till oss själva och om det var lagligt att förädla produkter i hemmet.
Visst; det finns risker med att baka ett bröd eller koka en sylt hemma i köket och sälja; smittor o.s.v. spreds lättare förr. Men poängen är att de regler som uppstått för att kontrollera allt detta hade kunnat utformas på ett annat sätt om deras ursprungliga innovatörer inte varit livsmedelsbranschen.

Jag har ju egentligen inte en aning om vad det var du var kritisk emot i min text, så jag försökte fylla ut alla glapp som jag kunde komma på. ;-)

Mvh - och tack för kommentaren:
J.

 
At 2:13 AM , Anonymous Anonymous said...

sköna insikter Johannes. Själva utvecklandet i sig behöver inte vara av ondo, men problemet är den rådande systemstrukturen stavat Kapitalism, där ekonomiska intressen går före allt annat, vilket kan sägas drog igång på allvar med den industriella revolutionen för ca 100 år sen. Privata företag existerar för en enda uppgift: Tjäna pengar! Det är väl bara att se på det senaste du skrev om NORDEA! Och precis som du skriver är det viktigaste att folk organiserar sig, annars blir en förändring på sikt omöjlig. En hållbar ekonomisk utveckling är omöjlig med en liberalkapitalistisk marknadssyn.
/F

 
At 3:18 AM , Blogger Johannes said...

Hej F och tack för dina tankar.

Problemet, som jag ser det, är faktiskt mer systemens storlek än deras innehåll; alltså en liten kapitalism är bättre än en stor socialism.
Jag håller inte med dig om att alltihop började med den industriella revolutionen. Krig och förtryck har nästan alltid bara handlat om en sak, nämligen att komma i besittning av vissa resurser. Kampen i de stora samhällena har hela tiden handlat om ekonomi. Rom (1800 år innan den industriella revolutionen) var ett ultrakapitalistiskt system (därmed inte sgat att deras kapitalism var helt lik vår nutida).

Den industriella revolutionen möjliggjorde bara att öka produktionen och ersätta slavar med maskiner - själva maktstrukturen från innan revolutionen förblev i stort sett intakt. Framförallt kan man hävda att maskinerna kom såväl till socialistiska som kapitalistiska länder med fattiga arbetare som följd. Överallt har den gråa betongfabriken blivit ledarskiktets högsta strävan. Ingenstans har de små självägande bönderna stått högt i kurs - trots att de har fått stå som modell för det utopiska hos nästan alla socialistiska tänkare.

I ett storskaligt samhälle som ackumulerar mycket makt till sin topp kommer det alltid att finnas makthungriga ledare oavsett om systemet kallas kommunism, liberalism eller kapitalism. Bättre då att ha ett litet system.

Ett starkt folk behöver inga ledare.

Mvh:
J.

 

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home