Städerna ger världen cancer
Städerna, världens metropoler, New York, Stockholm, Arvika har alla en sak gemensamt; de är Jordens cancer. Det omkringliggande landskapet förser dem med allt de behöver för att leva och själva växer de hela tiden i omfattning och gör behovet av en högavkastande landsbygd större och större för varje dag som går.
Olja, ved, säd och matvaror; allt stuvas in i lastbilar och skeppas in till centrum. Staden tjänar nämligen stora pengar på att omvandla fina råvaror till mindre fina produkter och sälja det dyrare. Ja, det är faktiskt det som är en stad - sett ur en sträng ekonomisk synvinkel.
I staden omvandlas allting. Oljan och veden blir till aska och co2 som sprids för vinden, säden och matvarorna har snart hamnat i reningsverket. Både koldioxiden och rötslammet kommer strax också tillbaka till landsbygden, co2'n eftersom den rör sig med vindarna och rötslammet eftersom politikerna inne i staden har svårt att bli av med detta ganska giftiga avfall (som innehåller bl.a. bly, kvicksilver och kadmium).
Processen när ordnad energi (som t.ex. ett vedträ) omvandlas till kaos (co2 i vinden) benämns inom fysiken som entropi. Det är en helt vardaglig, universal process som sker hela tiden runt omkring oss; gamla stubbar som ruttnar, stjärnorna som brinner upp, varelser som dör och bryts ned. Inget konstigt. Problemet nu är att graden av entropi inom många områden är större än graden av återbildande. Våra städer suger in väldiga mängder undervärderad, ordnad energi från periferin och exporterar tillbaka entropi.
Kol, gas och olja är allt från början solljus (solljus är kaos, alltså entropi) som växterna lyckats binda och ordna som molekyler. När sen växterna har dött har de under tryck nere i Jordens kamrar bildat en ännu högre form av ordnad energi; just de tidigare nämnda fossila bränslena. Våra metropoler omvandlar just nu, på en grisblink, all denna väldiga energi till entropi. Och inte nog med det; vi använder också denna energi till att öka all annan avkastning från skog och mark så att vi får ännu mer energi att tillgå.
Priset blir emellertid högt. Växthuseffekten ska jag inte gå in på idag. Alla känner redan till den och vet tillräckligt om den för att fatta att den hänger samman med entropi-processen. Men det finns andra problem: Våra åkrar förvandlas gradvis från bördiga jordar, fulla av näringsämnen till substrat vars enda funktion snart är att hålla fast det groende sädeskornet vid marken medans vi öser på med konstgödning och bekämpningsmedel (produkter som också är framställda av de fossila bränslena). Haven börjar tömmas; vi tvingas odla fisk till ständigt ökande energikostnader. Ja så här skulle jag kunna fortsätta...
Lösningen? Enkel!
Bo inte i staden. Bo på landet. Odla din egen mat. Skapa ett slutet system där den mat du får fram stannar i ditt närområde och återvandlas till näring som du kan ge tillbaka till den Jord du från början fick den av.
Mvh:
Johannes von Präktig Söderqvist
Kolla upp:
Alf Hornborg - "The Power of the Machine"
posted by Johannes @ 11:54 PM
8 Comments
8 Comments:
Jag förstår hur du tänker, men jag är inte helt säker på om jag håller med. På samma sätt som en stad blir en smältpunkt och en fokuseringspunkt för destruktiva handlingar tänker jag så här: Skulle det verkligen vara bättre om alla människor skulle vara utspridda över hela världen något sånär jämt? Om alla människor istället skulle vara samlade på ett enda ställe slipper ju resten av världen oss, och utsläppen från transporter skulle minska drastiskt. (Bäst av allt skulle vara om alla flyttade till månen och lämnade moder jord ensam med de organismer som INTE förstör allt i dess väg.)
"Skulle det verkligen vara bättre om alla människor skulle vara utspridda över hela världen något sånär jämt?"
Ja!
Vi är för många; det problemet kommer vi inte förbi men naturligtvis skulle det vara - inte bättre men - något lite mindre dåligt.
Städerna ÄR den största anledningen till att vi har transporter. Om alla levde av det de kunde producera DÄR DE LEVER så skulle vi inte ha transporter. Vad kan man leva av i stan?
Det var detta som var själva andemeningen med inlägget: Att staden imorterar energi (i en eller annan form) och exporterar entropi, just eftersom staden inte är förmögen att klara sig på egen hand utan hela tiden kräver nya, jungfruliga naturresurser att exploatera.
Det låter på dig som om människan är förtappad, skuldtyngd; en plita i världens rövhål. Personligen tror jag att detta kristna vi-är-förvisade-från-eden-och -födda-med-skuld-tänkesätt är en stor del i problemet.
Vad har en människa som redan från början vet att hon är ond och förtappad för val egentligen? Hon hatar sig själv och därför allt runt omkring.
Nej jag säger att Jorden är helig och ALLT som lever på henne. Vi är också heliga!
Det finns många folk som fortfarande följer det urgamla kontraktet med Jord, folk som vi har enormt mycket att lära av.
Mvh:
J.
Du har delvis rätt i det du säger, men hur många tror du är beredda att överge den växande infrastrukturen vi har, som vi är så beroende av? I ett ultimat utopi skulle mäniskor leva i harmoni med naturen på samma sätt som djur gör, utspridda över världen utan klasser och utan arbeten, där alla gör vad som behövs. Vi skulle leva fridfult och självständigt, samtidigt som vi levde i byar, tiden till filosofi skulle vara överflödig. Den idéen liknar den som Pol Pot hade, han genomförde den dock på fel sätt.
Ett sådant utopi har dock fel. Jag tror inte att teknologin skulle kunna gå framåt på samma sätt i ett sådant samhälle, men behöver teknologin verkligen gå framåt? Bristen på infrastruktur som skulle krävas skulle skapa mera isolerade och sammanhållna samhällen, men det skulle leda till främlingsfientlighet, och säkerligen krig på vissa håll. Vi skulle gå tillbaka från "början", och jag tror att mänsklighetens fel skulle upprepa sig på liknande sätt.
Kan ett liknande samhälle inte existera med infrastruktur då? Det skulle leda till import och export av varor över världen, folk skulle bli nyfikna på resten av världen, mer än vad folk är idag och de skulle vilja resa, städer skulle formas eftersom att vissa byar skulle vara mer attraktiva, så ja, det skulle inte hålla så länge.
Jag tror att infrastrukturen helt förändrar människan, antagligen till det bättre, och jag tror inte att vi har något annat val än att klumpa ihop oss lite här och var så som vi gör nu.
Hej.
Nej jag tror inte att så speciellt många är beredda att ge upp det samhället vi har idag opch det är därför det inte kommer funka.
Personligen ser jag mig som opolitisk och min agenda är inte att vinna över folk till min sida. Anledningen till att jag bloggar och skriver är att jag själv vill förstå läget i världen. Förstå hur det VERKLIGEN ligger till, komma så nära sanningen som möjligt.
Så jag utger mig alltså inte på något sätt (hoppas jag) för att vara den som har svaren på hur problemen ska lösas; jag är snarare den som säger att "vi har ett problem här".
Det jag har kommit fram till är att varken politikerna eller vetenskapen/tekniken kommer kunna rädda oss. Möjligtvis kan vi göra det själva förutsatt att vi gör aktiva val i vår vardag som radikalt minskar vår påverkan.
Mvh:
Johannes
Jag bloggar ungefär för samma anledning, ajg lär mig själv medans jag skriver. Det är så jag lättast lär mig i alla afll.
Jag är dock rädd för att tillräckligt många inte kommer bry sig om problem som dessa och inte göra de aktiva val som varje individ behöver göra. Vad som behövs för att få alla vilket problem vi står inför och hur viktigt det är att alla hjälper till är något i stil med "The Day After Tomorrow". När saker sker långsamt tänker få på det, om vi istället skulle utsättas för extrema följder på en gång och inte över en kort tid, då skulle alla förstå problemet. Frågan är om det inte skulle vara försent redan.
Men tillbaka till det vi pratade om innan, eftersom att få kommer vara berädda eller ens ha möjlighet till att ge upp infrastrukturen och leva individuellt på landsbyggden tror jag att samla alla på samma ställe skulle vara ett bättre alternativ än att ha det som vi har det idag. Men vi skulle få samma problem som tidigare, folk skulle vilja "upptäcka världen", ut och resa, importera varor, etc. Så jag tror inte att något sådant heller skulle fungera, men man kan ju alltid hoppas.
Hej.
För mig är naturen helig och alltså ställs frågan i ett kanske lite annat sken för mig: Jag tror att det är just stadsbildningen (och några andra faktorer) och att vi lever avskilt från nauren som är roten till det onda.
Dessutom: Om vi alla levde i stan skulle mat, kläder och andra livsmedel behöva transporteras dit, slaggprodukter från konsumtionen skulle behöva transporteras ut från stan och tas om hand. Själva produktionskedjan (av maten, kläderna och livsmedlen) skulle antagligen kräva ännu mer energi än idag vilket också är ohållbart.
För att du idag ska få i dig ditt dagliga behov av energi så krävs det i runda slängar 100 ggr så mycket energi i produktion. Så ser världen ut idag!
Mvh:
J.
Jag håller helt och fullt med om vad du säger, men världens befolkning är för stor för att leva i ett utopi där alla lever på landet och tar hand om sig själva. Om det var möjligt skulle jag kämpa för att få ett sådant samhälle, men man kan inte tvinga ut någon annan ur stan, man kan bara ta ansvar för sig själv.
Tack för att du sprider kunskap om sådant här, det kanske får några mäniskor att tänka om och bli vänligare mot naturen, jag tror att det är på den vägen det måste gå. Om jag får tio personer att leva naturvänligt och äta närodlat kan man hoppas att de tio i sin tur påverkar 10 personer var att göra samma sak.
Jag ska sluta argumentera om det här nu, jag känner att vi har kommit fram till lösningen att som tidigare sagt skulle världen och även vi mäniskor må bäst av att vi levde självständigt i naturen, men mänskligheten är inte beredd att göra de uppoffringar ett sådant samhälle kräver.
Hej David.
Tack för dina inlägg; det är kul och intressant att se hur någon annan tänker.Världen befolkning är för stor rent generellt, men som du säger kan man ju inte sätta sig till doms över andra. Tvångsförflyttningar, utrensningar och liknande är i alla fall något jag aldrig skulle vilja subventionera - om jag nu var en person med makt.
Det otäcka är bara att vi snart har försatt oss i en situation där människor av miljö- och energirelaterade problem kommer bli tvugna att flytta på sig vare sig de vill det eller ej.
Mvh:
J.
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home