Friday, February 24, 2006

RÄTTIGHETER???

"Alla har rätt till ett häftigt kök!"
Jag måste säga att jag blir hyfsat provocerad av den reklamen.

Vad skulle vi egentligen ha rättighet till om vi fördelade all världens resurser på all världens medborgare? Hur stor blev min kvot - min rättighet? Ja, tänk om vi till och med skulle tillerkänna djuren ens lite rättigheter och ta med dem i vår lilla fördelningslek - hur stor skulle min kvot bli då? Sannolikt ganska liten! Ändå hör jag detta tillväxtmantra överallt, hela tiden.

Den odlingsbara arealen jorden håller är idag i bruk. Faktum är att den minskar. Vi förlorar varje år några procent på ökeninvandring och annan erosion. Några nya områden kan vi inte räkna med, då beredandet av dessa från vildmark till odlingsbar jord nästan alltid kostar mer än det smakar. Skogar skulle visserligen kunna fällas, men detta skapar andra välkända problem istället.
Om vi fördelar ut all jordens brukade areal på världens människor får vi ett snitt på 0,20 - 0,12 hektar mark per person (beroende på vilken undersökning man läser). På en sådan åkerlapp skulle var och en världsmedborgare idag troligen kunna överleva men samtidigt få finna sig i att dras med kroniska bristsjukdomar. Textilier från växtriketär det bara att säga bye, bye till. Likaså en köttvarierad diet. Socker, kaffe, kakao, alkohol, tobak med flera varor skulle vi också behöva säga adjö till.
Odlingsmarken är bara en av de resurser vi använder oss av. Vidare har vi alla metallerna, skogarna, oljorna, gaserna etc. Gemensamt har de att de alla är ändliga. En ökad konsumtion av en större grupp människor - allt enligt tillväxtmantrat - kommer mycket snabbt att kasta oss tillbaka till en tid långt för stearinljusets epok. Hej då levnadsstandard över huvud taget!

Jag hoppas på en cirkulär framtid med elektriskt ljus för alla; där vi slipper tvätta kläder i sjön om vintern och där en viss del av arbetet kan förenklas med maskiner. Min morfar föddes i en statarlänga 1905 och han tog tidigt ur mig alla villfarelser om "den gamla goda tiden" där folk bröt sin rygg, mjölkade tills händerna kroknade, svalt och frös och barn såldes till lgstbjudande på auktion. Det är just denna "gamla goda tid" jag vill undvika att hamna i igen. Men inte var det chokladkakan, 3g-telefonin, märkeskläderna, teve´n eller ens datorn som tog oss ur den krisen. Nej, det var omfördelning av resurser, skola för alla, hälsovård, rösträtt, kylskåp, tvättmaskiner och desivon som kirrade biffen. Det är mer av dessa innovationer och reformer som jag hoppas kunna erbjuda världens folk - inte mer av allt det onödiga skräp vi omkring oss idag.

Det är vi i väst som har all makt i våra händer! Om inte vi tar ett steg framåt mot ett hållbart samhälle kan vi inte räkna med tredje världens goda vilja.

Johannes von Pretentiös Söderqvist

2 Comments:

At 3:58 AM , Blogger Danne Nordling said...

Omfördelning?

Vargör kallar du produktionsökning för omfördelning? Marknadssamhället omfördelar inte utan gör alla rika.
/DNg

 
At 1:51 AM , Blogger Johannes said...

Jag kallar inte produktionsökning för omfördelning. Jag målar upp ett scenario, visar på ett exempel i det ohållbara med just marknadssamhället. Om världens resurser SKULLE fördelas lika (något som vi här i väst kommer se till att det aldrig händer)på alla jordens innevånare skulle vi inte alls ha det så "bra" som vi har det idag. Det var allt jag ville ha sagt.
Om du hade läst texten noga hade du också sett att marknadsekonomi inte kan göra alla rika. Den odlingsbara arealen är begränsad (och minskar) och vid en hypotetisk fördelning av denna skulle vi, var och en världsmedborgare, idag leva på gränsen till svält.
Mvh: Johannes

 

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home