PENGAR ÄR SKULD

Bankerna är pengarnas BB. Det är här de föds. Många av oss lever i den villfarelsen att det är riksbanken som skapar våra pengar men egentligen skapas det nya pengar varje gång någon tar ett lån. Låt oss säga att du lånar 100 000 kr i en bank till en ränta av 5% och med tio års återbetalning. De hundra tusen finns ju; de kan du ta med dig ut från banken nu i form av sedlar och mynt, om du har en tillräckligt stor plånbok, men de 27 500 kronorna som du ska betala tillbaka i ränta vart kom de ifrån egentligen? De kom ingenstans ifrån – från bankens dator – de har just blivit till. Pengar har skapats!
Detta leder till en del problem, ja det förslavar oss faktiskt: Det är alltså bankerna som ger ut alla pengar som vi använder. En dag ska bankerna ha tillbaka sina summor – låntagare är inte låntagare i bankernas ögon utan investeringar. Men om vi fantiserar att alla på en och samma gång skulle betala tillbaka alla skulder så skulle det inte finnas några pengar kvar ute i samhället och vi skulle ändå vara skyldiga bankerna pengar, i form av räntan på dessa lån. Hur hållbart låter det egentligen?

Låt oss säga att Du för dina nyss lånade 100 000 kr köper in lite grejer till ditt nystartade företag. I priset för varje dator, skrivare, bil, telefon eller annan ny pryl du köper finns någon annans skuld och ränta inbakad. Datoraffärens skulder finns med i priset, mellanhändernas, tillverkarens, underleverantörens, plasttillverkarens, gruvbolagets, gruvarbetarens och även transportföretagens. Alla har de gjort samma enkla investeringar som Du just gjort och alla betalar de ränta. Men det tar inte stopp vid att Du i slutänden får betala mer för varan än vad den egentligen är värd, nej hela systemet som bygger på en gigantisk obetalbar skuld leder till att alla också får jobba mer än vad som egentligen skulle behövas och att kraven på snabb avkastning hela tiden ökar. Detta är kärnan i tillväxten och utarmningen av Jorden.

Men visst kan man bli fri. Du kanske tänker ”shit, det där vill jag inte vara en del av” och säljer ditt företag. Du får bra betalt och kan betala din skuld. Tyvärr har ditt företag ökat i värde och köparen blir tvungen att ta ett lån på 200 000 – en större skuld har skapats. Dessutom är du ju fortfarande tvungen att köpa mat, kläder, betala hyra o.s.v. Du måste fortfarande jobba för att betala någon annans skuld. Men visst; om du inte vill leva som en eremit så har du i alla fall gjort vad du kan för att inte delta alltför aktivt i räntecirkusen.

Det bästa alternativet hade kanske varit om du inte tog lånet i första rummet och försökte driva ditt lilla företag utifrån den långsamt växande modellen istället för rivstartsvarianten. För var sig du tror det eller ej så var det just samhällets och räntesystemet som skapat detta krav på en snabb start med stor förräntning. Om vi företagare såg oss själva mer som trädgårdsmästare istället för kanonkungskapitalister skulle mycket vara vunnet tror jag. Om den egna kreativiteten var fröet vi sådde och de investerade tiden var näring och markbearbetning. Om vi försökte efterlikna odlarnas goda tålamod och orkade vänta ända till hösten på att få skörda… Ja då kanske vi inte behövde lån överhuvudtaget. En duktig odlare vet också att varje plats har sina begränsningar och unika möjligheter. Trädgårdsmästaren vet att man inte kan odla fikon i norra Dalarna, i alla fall inte utan ett riktigt bra växthus – ett orangeri. Och ska han ha råd med ett sånt måste han först ha sålt en väldans massa morötter (eller så kanske han kan bygga av återvunnet material).
En trädgårdsmästare kan börja med en påse frön för 10 kr (och den summan kan han låna av morsan) och under en livstid förvandla detta till en prunkande skönhetsupplevelse som tjänar och gagnar omgivningen såväl som honom själv. Naturens eget förräntningssystem är den enda verkliga värdeökning som finns och som vi kan räkna på.


Mvh:
Johannes


Litteratur:
Pengar, ett miljöproblem - Göran Hjort & Johan Sandwall
Varför Ränta - Johan F. Kjellén, Johan Sandwall & Görna Hjort