Att förlora markkontakten.

I den grekiska mytologin hade Moder Jord en son som hette Antaeus. Han var en oövervinnlig brottare. För varje gång han kastades till marken fick han ny kraft. Hercules, Hellas störste hjälte, lyckades emellertid lista ut Antaeus hemlighet och höll honom högt upp i luften så att han hamnade så långt bort som möjligt från sin moder som gav honom styrka.
Hercules (eller Herakles som vi kanske känner honom bäst som) var en halvgud då han var son till Zeus och en dödlig kvinna. Han hade tydlig kontakt med den härskande aspekten i den mänskliga naturen och att besegra Jordens son visar tydligt på att han var en tidig civilisationist . Men som alltid så går det illa för den som sätter sig upp mot Jorden: Hercules dör till slut förgiftad av en centaurs blod. Kanske var det ödets ironi som gjorde att det var just en centaur som fick människornas störste hjälte på fall; Nessos, som centauren hette, var ju en varelse som aldrig hade glömt att han till största delen fortfarande var vild – förbunden med Jorden.
Hercules styrka var en domderande energi. Det är samma styrka som än idag genomströmmar vår mänskliga civilisation, som enbart kan användas i ett härskande – aldrig tjänande – syfte. Det är en kraft vi bör vara mycket försiktiga med.


Mvh:
Johannes